Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Haverrot ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
523
Havreål—Havsfauna
524
Probstejerhavre (ett slags risphavre,
t. v.) och plymhavre.
flyghavren. Dess groddplantor
skiljas från korn, råg och vete
genom motsols vridna blad.
Agnarna kvarsitta vanl. kring
frukten. Odlad H. är trol. kommen
från s.ö. Europa 1. Orienten och
är en gammal kulturväxt ehuru
yngre än våra övriga sädesslag.
Den odlas i Europa (till 69°,5 n.
br.), i Nord-Amerika och något
även i övriga världsdelar. Största
producenterna äro För. Stat.,
Kanada, Ryssland och Tyskland.
I Sverige är H. det allmännaste
sädesslaget och importeras
dessutom (import 1923 40,638 ton
spannmål, 6,460 ton gryn,
export 7,847 ton spannmål). —
Lantbr. H. är mycket
anspråkslös beträffande jordmån och odlas
därför huvudsaki. på magrare
jord i slutet av
växtföljdsomlop-pet, då föga tillförd näring
återstår. Den är dock tacksam för
kväve- och fosforsyregödsling. H.
bör sås tidigt på våren.
Kärn-skörden är i medeltal för hela
Sverige c:a 15 dt. per har men
kan stiga till det dubbla.
Halmskörden är 1—2 ggr kärnskörden.
Av H. odlas i Sverige ett flertal
olika sorter med allsidig 1. ensidig
vippa (risphavre,
plymhavre) och svart (brun) 1. vit
(gul) kärna, av i regel inhemsk
förädling från
växtförädlingsan-stalterna i Svalöv och
Weibulls-holm. H. angripes i stor
utsträckning av larver av knäppare
(rotmask) och fritfluga, av bladlöss,
svartrost, sot och gråfläcksjuka.
Kärnan av H. begagnas till
födoämne i form av gryn och mjöl
samt till fodermedel, hel, krossad
1. malen. Avfall från mjöl- och
gryntillverkningen begagnas även
som fodermedel. Halmen har stor
betydelse som stråfoder (jfr
Fodermedel).
Havreål, se Trådmaskar.
Havsabborre, Moro’ne la’brax,
en art Abborrfiskar med två
ryggfenor, nio taggstrålar i
främre ryggfenan och tre i
anal-fenan. Gällocket bär fjäll och
taggar. Rygg svagt blåaktigt
gråsvart, sidor silvervita, buk vit.
Längd intill c:a 1 m. Medelhavet,
Atlanten; sällsynt vid vår
västkust.
Havsbad, se Brunns - och
badorter sp. 660.
Havsbraxensläktet, Bra’ma,
ett släkte Makrillfiskar
med hög, platt kropp,
utskjutande underkäk, lång, fjällklädd
rygg- och analfena, djupt kluven
stjärtfena och stora bröstfenor.
Rays havsbraxen, Brama
ra’ji, når en längd av 6—8 dm.
Atlanten, Medelhavet. Några
gånger anträffad vid vår västkust.
Havsfauna, havets djurvärld,
är alltefter vattnets, bottnens
etc. beskaffenhet mycket
olikartad. Ljuset spelar en stor roll för
organismerna. Vanl. tränger
ljuset ej längre ned än till c:a 400
m. djup. Vid detta djup dragés
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
