Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Havsnålfiskar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
531
Havsspindlar—Havsströmmar
532
Havssköldpaddor. Eängst av
soppsköld-paddor.
läggas i sanden vid stränderna.
Hit höra bl. a. nedannämnda
arter. Soppsköldpaddan,
Chelo’nia my’das, är vanl. ovan
grönbrun med gulaktiga fläckar,
under gul- 1. smutsvit. Hornplåtar
ej taktegellagda. Längd c:a 1 m.
Växtätare. Av köttet beredes
sköldpaddsoppa. Även äggen
användas. Hos äkta k ar e 11
-sköldpaddan, Chelonia
im-brica/ta, är överkäken hakformig.
Ryggplåtarna ligga taktegellikt
och äro genomskinligt mörkbruna
med gulaktiga teckningar;
användas ss. sköldpadd till
kammar, spännen m. m. Oäkta k a
-rettsköldpaddan, Care’tta
care’tta, är ovan brunaktig, under
gulbrun. Huvudet mera klumpigt,
plåtarna ej taktegellagda. L ä
-der sköldpaddan,
Dermo-che’lys coria’cea, är störst av alla
sköldpaddor. Längd c:a 2 m. Vikt
500—600 kg. Hudpansaret består
av smärre benskivor. Hornplåtar
och klor saknas. Sällsynt.
Havsspindlar, Panto’poda
(Pycnogo’nida), en klass små
marina L e d d j u r med kort, ledad
bål, förkrympt bakkropp och
intill 8 par ben, de 4 (1. 5) baker sta
mycket långa, de främsta korta
och försedda med saxklor.
Munöppningen ligger i spetsen på en
konisk sugsnabel. Bakom denna
finnas 2 par små ögon.
Andningsorgan saknas. Skildkönade. Äggen
bäras av hanarna på tredje
benparet. Många H. tillhöra
djup-havsfaunan. Flera arter finnas
vid vår västkust.
Havsströmmar, rörelser hos
havsvattnet, orsakade främst av
permanenta vindar (passader,
monsuner) samt av jordens
rotation kring sin axel, enl. en del
forskares åsikt även av
skillnader i vattnets täthet, beroende på
olika temperatur och salthalt. I
passadområdena n. och s. om
ekvatorn gå strömmar från ö.
mot v. och mellan dessa (strax
n. om ekvatorn) en
kompensa-tionsström åt motsatt håll.
Vattnet söker sig utmed oceanernas
västkuster mot polerna. Längs
dessa kuster framgå därför i
regel varma H. Kalla
kompensa-tionsströmmar från polerna mot
ekvatorn följa åter oceanernas ö.
kuster. Från denna regel finnas
dock talrika undantag, orsakade
av kustkonturerna, som betydligt
kunna avlänka
strömriktningen. De kalla strömmarna äro
vanl. saltfattigare än de varma.
H:s hastighet är ute på de vida
En art havsspindlar (Ny’mphon
gro’ssi-pes).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
