Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Heiberg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
575
Heidelberg—v. Heidenstam
576
Heidelberg. Slottet (Otto Heinrichsbau).
riktningen inom modernt norskt
måleri.
Heidelberg [hajdelbärg],
stad i n. Baden, vid Neckar, i en
av Tysklands naturskönaste och
rikaste nejder. H. var 1225—1720
residens för pfalzgrevarna vid
Rhen, vilka ovanför staden
byggde ett slott, 1633—35 besatt av
svenskarna, 1689 och 1693
förstört av fransmännen, numera en
ruin. Dess märkligaste partier
äro renässansbyggnaderna Otto
Heinrichsbau från 1550—60-t.
och Friedrichsbau från början av
1600-t., vilka tillhöra den tyska
renässansens främsta
arkitekturskapelser. I H. ligger Tysklands
äldsta universitet, grundat 1386.
60,000 inv. Se ill. även sp. 573—
574.
Heidelberg-katekesen [ha’j-],
den reformerta kyrkans
förnämsta kateketiska arbete,
allmänt räknat till dess klassiska
litteratur, utkom 1563, på
uppdrag av den till reformert
bekännelse övergångne kurfursten
Fredrik III av Pfalz utarbetad
väsentl. av trenne
Heidelberg-teologer. Grundprägeln är
reformert. Dock förekommer ingen
polemik mot lutherdomen, ej heller
pointeras predestinationsläran.
Däremot är frontställningen mot
Rom skarp och klar. H. vann
snabb spridning och har i
vidsträckt grad tjänat ss. enande
band bland de reformerta.
Heidenhain [ha’jdenhajn],
R u d o 1 p h, f. 1834, d. 1897, prof,
i fysiologi i Breslau 1859. H:s
viktigaste arbeten avhandla
sekretionen, som han studerat med
hjälp av vitalfärgning.
v. Heidenstam, svensk ätt,
härstammande från den 1770
adlade arkiatern Peter Peters,
f. 1708, d. 1783. — 1. Gerhard
v. H., f. 1747, d. 1803, den
ovannämndes son, diplomat, 1782—91
minister i Konstantinopel, varest
han eggade Turkiet mot Ryssland
och efter Sveriges brytning med
detta land utverkade turkiska
subsidier. — 2. Verner v. H., f.
1859, den föreg :s brorsons son,
författare, led. av Sv. akad. 1912,
erhöll 1916 Nobelpriset i
litteratur. Uppvuxen på egendomen
Ols-hammar vid Vättern, företog han
tidigt resor till södern och
Orienten, ägnade sig i Paris åt måleri
men uppfylldes alltmer av sina
litterära planer. Återkommen till
hemlandet 1887, debuterade han
följande år med diktsamlingen
■Vallfart och vandringsår, som —
ehuru i mycket bottnande i 80-t:s
idéer — genom sin färgrikedom
och sitt orientaliska motivval,
sitt förhärligande av
inbillnings-kraften och hänförelsen och sitt
proklamerande av ”livsglädjen”
betecknar brytningen med 80-t:s
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
