Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Helle ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
609
Helle—Hellevoetsluis
610
dagboken (12 dir 1870—74). — 2.
M a u r i t z H., f. 1859,. liberal
tidningsman och politiker, sedan
1890 red. för Karlstadstidningen
och sedan 1911 led. av F. K. Han
har gått i spetsen för radikala
strävanden av skilda slag och
inom riksdagen främst verkat som
motionär i kulturella
reformfrågor.
Helle, se Gyllene
skinnet.
Helle’borus, växtsläkte (fam.
Ranuncula’ceae), örter med stora,
rundade kalkblad, strutlika
ho-nungsgömmen och vanl.
bredflikiga blad. H. ni’ger, julrosor,
med vita blommor, blommar på
senvintern och våren, ofta redan
vid jultiden. H. vi’ridis, p r u s
t-r o t, med blekgröna blommor, har
medicinsk användning. Bägge
härstamma från s. Europas berg.
Hellefors, se Hällefors.
Helle’ner, se Hellas.
Helleni’sm kallas den grekiska
kulturen i det skede, då den
genom Alexander den stores
erövringar utbreddes i
Medelhavs-världen och utvecklades i
diado-kernas riken i brytning med de
erövrade ländernas kultur. Sina
viktigaste centra hade H. i
Alex-andertidens stora nygrundade
orientaliska städer, främst
Alex-andria, samt i Pergamon.
Utmärkande för tiden äro bl. a. dess
stora vetenskapliga institutioner
(biblioteket i Alexandria), dess
vittförgrenade forskning och
lärda poesi (se Grekisk
litteratur sp. 1502 f.) och dess rika
konstutveckling (se
Byggnadskonst sp. 831 f.,
Bild-huggarkonst sp. 1516—19,
och Målarkonst). Fr. o. m.
omkr. 200 f. Kr. indrogs Rom
alltmera helt inom H:s
kulturområde. Det grekiska språket blev
allmänt känt, och den latinska litte-
Helleborus niger (julrosor).
raturen uppkommer under
övervägande hellenistiskt inflytande.
He’ller, österrikiskt
bronsmynt, = Vi,» Krone. I Ungern
kallas H. fillér.
Heller. 1. Flor i an H., f.
1813, d. 1871, österrikisk
fysiologisk kemist, som fört kännedomen
om urinens kemi väsentligt
framåt och utarbetat viktiga,
lätthanterliga medicinska
undersökningsmetoder. — 2. Stephen H., f.
1814, d. 1888, ungersk musiker,
berömd pianist, skrev över 150
verk för piano. — 3. F r a n k H.,
se S e r n e r.
He’llerup, se Köpenhamn.
Hellespo’nten (grek. He’lles
po’ntos, Helles hav), grekernas
namn på Dardanellerna, syftande
på den där drunknade
sagoprinsessan Helle (jfr Gyllene
skinnet).
Hellevoetsluis [helefu’tslöjs],
stad i prov. Syd-Holland,
Nederländerna, vid en av Maas’
myn-ningsarmar, med en viktig hamn,
20. — L e x. V. Tr. 25. 10. 24.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
