Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Helvetessten ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
627 Hemalbumin—Hembygdsmuseum 628
senare gjorde hennes
utomordentliga begåvning och överlägsna
personlighet ett djupt intryck. H.
verkställde en övers, av Fritjofs
saga till tyska (utg. 1826).
Hemalbumi’n (av grek,
hai’-ma, blod, och lat. albu’men,
äggvita), i medicinen använda
preparat av järnhaltig äggvita.
Hematei’n, den färgande
beståndsdelen i blåträ (se
Hae-matoxylon), vari H.
förekommer som hematoxylin (se d. o.).
H. erhålles genom oxidation av
hematoxylin med luft 1.
kvävedioxid och kristalliserar i
silver-glänsande blad. Till sin kemiska
konstitution är H. ett
difenylme-tanderivat med komplicerad
sammansättning. H. är ett
betfärg-ämne, som fixeras med
metallsal-ter.
Hemati’n, se Hemoglobin.
Hemati t 1- h ä m a t i t, se
Blodstensmalm.
Hematoge’n (av grek. haj’ma,
blod, och genna’n, alstra),
uppkommen ur 1. orsakad av blodet.
Hemato’m (av grek. hai’ma,
blod), kvarstående blodsamling i
vävnader efter en blodutådring.
Hematoporfyri’n, se
Hemoglobin.
Hematoxyli’n (av grek,
hai’-ma, blod, och æyTon, trä),
C16H14O6, förekommer i blåträ (jfr
Haematoxylon). H. bildar
färglösa kristaller, vilka genom
oxidation bilda hematein (se d.
o.), och användes allmänt för
kärnfärgning av mikroskopiska
preparat.
Hematuri’ (av grek. hai’ma,
blod, och urin), b 1 o d p i n k
-ning, övergång av blod i urinen,
beroende på olika sjukdomar i
njurarna och urinvägarna.
Hembud, det förfarandet, att
man hos någon till inlösen
hem-bjuder ett föremål, vartill denne
har laglig lösningsrätt. — Enl. 4
kap. 5 § jordabalken skulle H.
ske, när skattejord såldes utom
börd. Var det kronoskatte, skulle
H. ske till kronan, men var det
frälseskatte, till den, som ägde
frälserätten.
Hembudsskyldighe-ten till kronan upphävdes 1789,
och all övrig hembudsskyldighet
betr, fast egendom upphävdes
1875. — Ett slags
hembudsskyldighet förefinnes ännu betr,
forn-saker (se Fornminnesvård
sp. 358). — För arrendator finnes
viss hembudsskyldighet stadgad,
näml, att vid
nyttjanderättsti-dens utgång hembjuda jordägaren
till inlösen de byggnader, träd och
buskar å fastigheten, som
tillkommit genom arrendatorns försorg.
Hembygdsforskning, en i våra
dagar alltmera brukad term för
de olika arter av
forskningsverksamhet, som avse kunskapen om
det egna landet (spec. den egna
landsdelen) ur såväl natur- som
kulturhistorisk synpunkt. H. går
i vårt land tillbaka till 1600-t:s
starka historiskt-antikvariska
intresse. Under 1700-t., särskilt
inom den hembygdslitteratur, som
framkallades av
lantmäteriin-spektören Jakob Faggots 1741
utgivna Tankar om fäderneslandets
känning och beskrifvande, är
huvudintresset riktat på det
ekonomiska livet och dess
förutsättningar inom olika bygder.
Främjad av den romantiska rörelsen
i årh:s början, framväxte under
1800-t. en rik specialforskning på
H:s olika områden (se t. ex.
Folklivsforskning sp.
259, Folk mål sp. 265). — Ett
starkt stöd har H. fått, utom i
fornminnesföreningarna (se d. o.),
i den på senare tid uppkomna
rörelsen för hembygdsvård (se d. o.).
Hembygdsmuseum. T
samband med rörelsen för
hembygds
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
