Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hemliga utgifter ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
633
Hemliga utgifter—Hemmesdynge
634
exempel kunna tjäna ”Dr. Kidds”
kapslar med stryknin samt
”avvänj ningsmedlet” för morfinister,
”antimorfin”, bestående av
morfin. Vanl. stå fabrikanterna av H.
i korrespondens med sina offer och
truga på dem flera satser i följd
under förespegling, att bot ernås
först genom en fullständig kur.
Då den mänskliga godtrogenheten
är gränslös och många sjukdomar
kunna gynnsamt påverkas av en
stark tro, är försäljningen av H.
en inkomstbringande affär. Den
skada, som tillfogas de sjuka
genom bruket av H., ligger främst
däri, att diagnosen på deras
lidande, vilken i regel sättes per
korrespondens av medicinskt
obildade personer, blir oriktig och
tiden för en riktig behandling
försittes. Jfr Apoteksvara
och Kvacksalverilagen.
Hemliga utgifter, å
rikssta-ten upptagna utgifter för vissa
hemliga ändamål, vilka
utbetalningar icke äro underkastade
offentlig kontroll.
Hemligt utskott, se
Utskott och Sekreta
utskottet.
Hemlockgran, Tsu’ga
oanade’nsis, barrträd (fam.
Pina’-ceae), hemmahörande i ö.
Nord-Amerika, där det uppnår 30 m.
höjd. H. lämnar garvarbark och
ett därur extraherat garvmedel,
M i 11 e r s tannin. Odlas i
Sverige som prydnadsväxt.
Hemman, i mantal satt
jordbesittning å landet, till skillnad
från lägenhet. Efter
jordnaturen indelade man förr H. i
k r o n o -, frälse- och
skattehemman. Vid H. av
krono-natur ägde kronan såväl
jordägande- som ränteäganderätten;
vid frälsehemman saknade kronan
båda dessa rätter; vid
skattehemman åter fanns olika ägare till
jorden och till räntan. Ägde
kronan räntan, kallades H.
kronoskatte, varemot H., om
frälseman ägde räntan, benämndes
skattefrälse.
Indelningsgrunden efter jordnaturen saknar
numera praktisk betydelse.
Hemmansdel, kvotdel av ett
hemman. Se
Hemmansklyv-n i n g.
Hemmansklyvning, ett
hemmans klyvning i mindre
hem-mansdelar, vilka vardera komma
att hävdas ss. särskilda hemman
och åsättas mantal, som i
proportion svarar mot det gamla
hemmanets. — I äldre tider var
fastighetsbildningen på landet
strängt reglerad. Hemmanen fingo
i regel icke minskas, särskilt
betr, skattejord. På 1600-t.
medgavs viss rätt till H., som senare
utvidgades. På 1800-t. blev H. helt
fri. Enl. nu gällande lagstiftning
av 27 juni 1896 få alla under
enskild äganderätt varande och
under stadgad åborätt upplåtna
hemman klyvas till vad mantal
som helst. — Sedan ett flertal
år tillbaka pågår i
jordstyck-ningsfrågan ett ingripande
lagstiftningsarbete, vilket ännu
(1924) icke blivit föremål för
statsmakternas prövning. Jfr
Fastighet,
Jordavsönd-r i n g och Ägostyckning.
Hemmantalsränta, se
Grundskatt sp. 15.
Hemmer, Jarl, f. 1893,
finländsk författare, har utgivit
flera diktsamlingar (bl. a.
Pelaren, 1916; Över dunklet, 1919;
Väntan, 1922), vittnande om stor
formbegåvning och ungdomlig
idealism, romanen Onni Kokko
(1920), med ämne från
inbördeskriget i Finland, och
versberättelsen Rågens rike (1922).
Hemmesdynge, se Hem
-mingsdynge.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
