Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hendiadys ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
643
v. Hennigs—Henrik
644
Den blå clownen. Målning av G. v.
Hennigs.
arna från Sven Hedins resor i s.
Tibet 1906—08.
v. Hennigs, Gösta, f. 1866,
målare. Utgången ur
Konstnärsförbundets skola och tillhörande
dess krets, har han huvudsaki.
målat cirkusmotiv, som han
tolkat i starka, heta färger och med
ett om Degas påminnande
intresse för rörelsen.
Henning. 1. Gerhard H., f.
1880, bildhuggare, anställd vid
Den kongelige Porcelænsfabrik i
Köpenhamn, där han utfört en
mängd figurer i en elegant,
ro-kokoartad stil; etsare i samma
manér. — 2. Albert H., f.
1881, författare, har i flera
diktsamlingar (bl. a. Speglingar,
1915; St järnskymning, 1923)
framträtt som en kontemplativ,
skönhetsdyrkande lyriker.
Hennings, Betty, f.
S c h n e 11, f. 1850, dansk
skådespelerska, gift 1877 med
musikförläggaren Henning H. Urspr.
dansös, övergick hon sedan till
ingénuefacket men fann sitt
egentliga område i stora
karaktärsroller, framför allt i Ibsens
skådespel (Fru Alving i Gen-
gangere). 1908 lämnade hon av
hälsoskäl scenen men har senare
givit kortare gästspel.
Henok, se H a n o k.
Henri [agri’], fr., Henrik.
Henri [arjri’], franska prinsar,
se Aumale, Chambord och
O r 1 é a n s.
Henrietta Maria, f. 1609, d.
1669, Karl I:s av England gemål,
dotter till Henrik 1V av
Frankrike. Hon sökte främja sin
katolska tro i England, underblåste
Karls kamplust under striden
med parlamentet och lät värva
en här i Holland. Se ill. till
van D y c k.
Henrik (eng. Henry), åtta
konungar av England, bland vilka
märkes H. VIII, f. 1491, d. 1547,
son till dynastin Tudors grundare
H. VII, som han 1509 efterträdde.
H., som fick en mycket lärd
uppfostran, var en typisk
renässansfurste, grym och hänsynslös, men
med stora bildningsintressen. Han
kastade sig in i teologiska
strider, bl. a. genom en skrift mot
Luther, för vilken påven gav
honom titeln ”trons försvarare”.
Påvens vägran att godkänna H:s
skilsmässa från Katarina av
Aragonien och nya giftermål med
sin älskarinna Anna Boleyn
ledde emellertid till en
brytning med påvestolen och
skapandet av den engelska statskyrkan.
Detta medförde dock ej något
närmande till de tyska
protestanterna. I de samtida krigen på
kontinenten deltog H. än på den ena,
än på den andra sidan, utan att
vinna någon varaktig fördel.
Tidvis lät han leda sig av sina
rådgivare, särskilt Wolsey och
Crom-well, men då de fått för stort
inflytande blevo de vanl. störtade.
Den viktigaste orsaken till hans
politiska omkastningar var hans
giftermålspolitik. Av hans sex
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
