Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Henrik ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
647
Henrik
648
Henrik IV, konung av Frankrike.
Kopparstick av H. Goltzius.
(1593) bilägga motståndet. H.
tryggade emellertid
hugenotter-nas ställning genom ediktet i
Nantes. För Frankrike innebar
H:s regering, förd med hjälp
av Sully, en kraftfull inre
utveckling och ett återvinnande av
dess utrikespolitiska
maktställning. Hans stora plan var att
förena habsburgska husets
motståndare till ett stort förbund, och
han stod redan i begrepp att med
en här understödja de hotade
tyska protestanterna, då han
mördades av katoliken Ravaillac. H.
var Frankrikes mest folkkäre
konung i nyare tid, icke minst på
grund av sin ”esprit gaulois”.
Hans olyckliga äktenskap med
Margareta upplöstes 1599,
varefter han gifte sig med Maria (se
d. o.) av Medici. H. hade många
mätresser, av vilka Gabrielle
d’Estrées är mest känd. — Se vid.
Frankrike. Historia.
Henrik (sp. Henrique), fyra
kastilianska konungar, av vilka
H. II, av T r a s t a m a r a, f.
1333, d. 1379, är känd genom sin
långa tronstrid mot halvbrodern
Peter den grymme, i vilken han
bistods av Duguesclin.
Henrik (ty. Heinrich), tyska
furstar. 1. H. den stolte, d.
1139, tillhörde ätten Welf och
blev 1126 hertig av Bayern och
1137 även av Sachsen. Hans
motståndare, den tyske konungen
Konrad av Hohenstaufiska ätten
(se d. o.) berövade honom
hans hertigdömen, vilket gav
anledning till en lång ättekamp.
— 2. H. Lejonet, f. 1129 d.
1195, den föreg:s son, återfick de
fadern fråndömda hertigdömena
(Sachsen 1142 och Bayern 1156).
H., som var en av Tysklands
största medeltida härskare, tog
en ledande del i koloniseringen
av de vendiska kustländerna vid
Östersjön, företog krigståg mot
bl. a. obotriterna och erövrade
stora områden, ss. Mecklenburg
och Vor-Pommern, vilka
kristnades och upplätos åt västtyska
kolonister. Det 1158 förvärvade
Lübeck sökte han göra till ett
centrum för östersjöhandeln samt
ingick handelsfördrag med
främmande länder, bl. a. med Sverige
på 1170-t. samt med Gotland.
Han grundläde flera städer, bl. a.
München. Sedan H. brutit med
kejsar Fredrik Barbarossa
genom att 1176 vägra understödja
denne under upproret i
Nord-Ita-lien, blev han berövad sina länder
utom Braunschweig och Lüneburg
samt landsförvisad. — 3. och 4.
Se Heinrich.
Henrik (ty. Heinrich),
tysk-romerska kejsare och konungar.
Om H. I och H. II, se
Sachsiska ätten, om H. III—
V, se F r a n k i s k a kejsare,
om H. VI, se
Hohenstaufiska ätten. H. VII av
Luxemburg, f. 1269, d. 1313,
valdes 1308 till tysk konung och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
