Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hermandad ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
677
Hermandad—Hermelin
678
komsten av han- och honorgan i
samma blomma (tvåkönade
blommor).
Hermandad [-da’dh]
(broderskap, av sp. herma’no, lat.
ger-ma’nus, broder), väpnade
förbund, som under medeltiden slötos
mellan de spanska städerna till
landsfredens skydd. Ofta
utvidgade för politiska ändamål, blevo
de ett huvudstöd för den spanska
konungamakten från 1480-t.
He’rmann, se A r m i n i u s. —
H e r m a n n s s 1 a g e t,
Armi-nius’ seger i Teutoburgskogen 9
e. Kr. över romarna.
Hermann, Gottfried, f.
1772, d. 1848, tysk filolog. H.
grundläde ett vetenskapligt
studium av den grek, och lat.
metriken (Eleme’nta doctri’nae
me’-tricae, 1816, m. fl.). Inom
Home-rosforskningen gav H. uppslag
till kärn- 1. skiktteorin (se
Horn e r o s) .
Herma’nni, N i c o 1 au s, se
N i c o 1 aus Hermanni.
Hermannstadt, rum. Sibiu,
stad i Rumänien, belägen i s.
delen av det före världskriget
ungerska Siebenbürgen, för vars
tyska befolkning (”sachsarna”)
H. i århundraden varit en
medelpunkt. 34,000 inv. — I slaget
v i d H. sept. 1916 besegrade
Fal-kenhayn med 9: e tyska armén
huvuddelen av 1: a rumäniska
armén, som inryckt i Siebenbürgen
över Roter Turm-passet till H.
Rumänerna kastades tillbaka
söderut över Fogarasbergen.
Hermannställningen,
benämning å en försvarslinje, som i sept.
1918 började utbyggas bakom n.
delen av den tyska stridsfronten i
Belgien och Frankrike. H. utgick
från holländska gränsen i trakten
av Eecloo samt följde i huvudsak
kanal- och vattensystemen söderut
till floden Serre n.ö. om Laon, där
den förbands med Hunding—
Brunhildställningen (se d. o.).
v. Hermansson, Mattias, f.
1716, d. 1789, riksråd, adlad 1744,
greve 1771. Vid 1755—56 års
stormiga riksdag var H. en av
hattarnas yppersta krafter och utgav
då den första riksdagstidningen.
1759 statssekreterare, blev H.
1765 president i
Kammarrevisionen och 1767 i Kammarkollegium.
1768 invecklades han i en tvist
med mössrådet och utnämndes
efter partiskiftet f. å. till riksråd.
1772 vid mössornas nya seger
avskedad, inkallades H. efter
stats-välvningen s. å. ånyo i rådet. 1789
författade han ett
uppseendeväckande memorial mot
Förenings-och säkerhetsakten. Medlem av
Sv. akad. vid dess stiftande.
Hermanu’bis, se A n e p u.
He’rmas, en broder till den
romerske biskopen Pius (140-t.
e. Kr.) och enl. ”Muratoris
fragment” (se d. o.) förf, till den
under namnet ”Herden” kända
apokalypsen. Denna skrift, vilken
länge i gamla kyrkan ägde stort
anseende och nära nog kanonisk
auktoritet, har sitt namn efter en
ängel i herdegestalt, vilken
uppträder och undervisar förf. Bl. a.
behandlas kyrkotuktens problem
och medgives, under hänvisning
till Kristi snara tillkommelse, en
yttersta botfrist också för de
kristna, som fallit i synd.
Urkristendomens stränghet på denna
punkt viker hos H., åtminstone i
visst avseende, för en mildare
åskådning. Jfr Botgöring.
Hermeli n, se V e s s 1 e s 1 ä k
-t e t.
Hermelin, svensk ätt. — 1.
Olof Nilsson Skragge, f.
1658, dödsår ovisst, adlad H.
1703, kungl. historiograf och
diplomat, skrev lärda skrifter och
försvarsskrifter för Karl XII:s
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
