Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Heshet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
709
Heshet—Hess
710
gammaltestamentlig profet, var
urspr. präst i Jerusalem, varifrån
han 597 f. Kr. jämte övriga
förnäma bortfördes till Babylonien.
Här började han fyra år senare
uppträda ss. profetisk
förkunna-re oeh synes ha fortsatt därmed
åtminstone till 571 f. Kr.
Innehållet i H:s tal utgöres till allra
största delen av utomordentligt
häftiga anklagelser mot
landsmännen för att de ”övergivit
Jah-ves stadgar och rätter” och
dyrkat ”de eländiga avgudarna”;
till straff för detta drabbas de
nu av olyckan. Bilden av en
ljusare framtid (11: 17 ff. och
kap. 34 ff.) träder häremot
avgjort i bakgrunden. Någon gång
vänder sig profeten också mot
främmande folk (särskilt i kap.
25 ff.). För judendomen var H:s
verksamhet av mycket ingripande
betydelse. I själva verket kan han
i mer än ett hänseende betecknas
ss. den andlige grundläggaren av
den följande tiden. Han har
sålunda ss. ingen annan hos sina
landsmän inpräglat medvetandet
om en ofantlig, hopad syndaskuld
ss. orsak till den stora
katastrofen. Han har vidare i teodicéns
intresse utformat en ny,
individuell vedergällningsteori
(framför allt i kap. 18 och 33), vilken
sedermera slog judendomen i sina
bojor och mot vars konsekvenser
djupare blickande andar (ss. Jobs
förf.) fingo kämpa en förtvivlad
kamp. Han har slutligen (om de
9 sista kap. av hans bok härröra
från honom) under formen av en
vision också lagstiftat för en
kommande restauration av
Jerusalems tempel och offertjänst och
därmed lagt grunden till den
judiska prästerliga teokratin.
Heshet, se A f o n i och
Struphuvud.
HesTodos, grekisk diktare,
lev
de trol. omkr. 700 f. Kr. H., som
i formen anslöt sig till de
home-riska dikterna, är det didaktiska
eposets grundläggare. Viktigast
bland hans dikter är hans
reflekterande lärodikt E’rga kai’
heme’-rai (Verk och dagar; sv. övers,
av E. Hellquist 1923) med en
översikt av världsåldrarna och
hävdande av rätt och oväld mot
vrånga domar och orätt. Till
dikten, vars anledning var en
arvstvist med H:s broder Perses, är
fogad ett slags bondepraktika,
råd för lantbruk, sjöfart o. s. v.
Bland övriga dikter, som
tillskrivits H., märkes Teogonin, en
skildring av världens uppkomst
och den grekiska gudavärlden.
Hesite’ra (fr. hésiter), tveka.
Hesperi’derna, i grek. myt.
(enl. Hesiodos) döttrar av
Natten, vanl. tre till antalet. H.
bodde långt i v. i trädgården med
de gyllne äpplen, som Gaia lät
växa till bröllopsgåva åt Hera.
Dessa äpplen förbundos med
He-raklessagan och sedan med andra
myter.
Hespe’rien (av grek.
He’spe-ros, afton), landet i v., grekernas
namn på Italien. De romerska
skalderna överförde det på
Spanien (stundom kallat Hespe’ria
u’Uima, bortre H. till skillnad
från Italien).
He’speris matrona’lis, t r ä d
-går dsna 11 viol (fam.
Cruci’-ferae), ört med stora, gredelina,
särskilt om kvällen välluktande
blommor, odlad och ofta
förvildad. Jfr Habenaria.
Hespero’rnis, se
Tandfåglar.
He’speros, hos grekerna och
romarna namn på aftonstjärnan
(Venus).
Hess, den medelst ett b en
halv ton sänkta tonen h;
förväxlas enharmoniskt med aiss. —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
