Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hessen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
715
Hessen-Nassau—Hesykios
716
get. Fredrikl (1730—51), som
1720 blivit Sveriges konung,
insatte sin broder och efterträdare
Vilhelm som ståthållare. Under
Napoleons beskydd blev H.
kur-furstendöme men var 1807—14
införlivat med Westfalen. I kriget
1866 ställde sig kurfursten
Fredrik Vilhelm (1847—
66) på Österrikes sida. Han
tillfångatogs av preussarna,
varefter landet införlivades med
Preussen (se
Hessen-Nassau).
Hessen-Nassau, provins i
Preussen, gränsar i n. till
Westfalen och Hannover samt
Wal-deck, i ö. till prov. Sachsen samt
till Thüringen och Bayern, i s. till
Bayern och Hessen (s. delen), i
v. till Rhenprovinsen samt
omsluter Gber-Hessen (se Hessen
2) ; till H. höra också några
spridda enklaver. 15,700 kvkm.
2,3 mill. inv. Med undantag för
floddalarna är H. till största
delen ett högland. Huvudnäringar
äro åkerbruk, vinodling med
många berömda vinsorter
(Jo-hannisberger, Markobrunner m.
fl.), skogsbruk, bergsbruk.
Viktiga äro de många
mineralkällorna, av vilka flera höra till
Europas mest bekanta (Ems,
Hom-burg, Wiesbaden). Huvudstad är
Kassel. H. tillkom som preussisk
prov, efter kriget 1866 och
omfattar en del av de områden, som
efter detta krig införlivades med
Preussen, näml, kurfurstendömet
Hessen-Kassel (se d. o.),
hertig-dömet Nassau (se d. o.), större
delen av lantgrevskapet
Hessen-Homburg (se d. o.), fria
riksstaden Frankfurt am Main samt
några mindre gränsområden
från storhertigdömet Hessen och
Bayern.
Hessenstein, romerskt
riks-grevligt namn, som Fredrik I
för
skaffade sin älskarinna Hedvig
Taube (se d. o.). Hon hade två
döttrar och två söner, av vilka
den äldste, Fredrik
Vilhelm v. H., f. 1735, d. 1808, var
en framstående militär. Han stod
i gunst hos Gustav III,
utnämndes till fältmarskalk, riksråd och
generalguvernör i Pommern samt
upphöjdes i furstligt stånd.
Hessiska flugan, se
Gallmyggor.
Hessleby, se H ä s s 1 e b y.
Hessleholm, se
Hässleholm.
Hesslunda, se Hässlunda.
Hessoni’t, se
Granatminer a 1.
He’stia (grek. hesWa, härd), i
grek. myt. den husliga härdens
gudinna, en personifikation av
härden med den brinnande elden,
romarnas Vesta (se d. o.). H. var
enl. Hesiodos dotter av Kronos
och Rea, och härden, hemmets
religiösa medelpunkt, blev H:s
kultställe. Särskild helgd fingo
de åt H. vigda altare med evig
eld, som staterna uppreste i sina
rådhus, centrum för staten.
Hestra, se Norra Hestra
och Södra Hestra.
Hesyka’ster (av grek.
he’sy-kos, lugn, stilla) benämnas
anhängarna av en mystisk riktning
bland 1300-t:s Atosmunkar. H:s
mål var att undfly sinnevärlden
och nå ett skådande av det eviga,
gudomliga ljuset, och medlet var
(ss. i vissa av Indiens
kontempla-tiva sekter) att oawänt sitta
stilla och stirra på sin egen
navel.
Hesy’kios. 1- H. från
Alexan-d r i a, 400- 1. 500-t., grekisk
grammatiker, som författade med
hjälp av äldre källor ett ännu
bevarat grekiskt glossarium över
ovanliga ord, även dialektord,
vilket haft synnerligen stor
be
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
