Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hettiter ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
721
Hettiter
722
Hettitiska skulpturer. T. v. Relief av guden Tesjub. Sendjlrli. — T. h.
Portallejon. Sendjirli.
verkad av den babyloniska men
likväl bevarat en egenartad
prägel. Geografiskt sträckte sig
detta kulturområde över hela
Mindre Asien, Armenien,
Nord-Mesopotamien och Syrien. Vår
första kännedom om H. grundar
sig på egyptiska och babyloniska
källor. Amarnafyndet 1887—88
innehöll några brev från en
het-titisk furste, konung Tusjratta av
Mitanni. Under de senaste
decennierna ha utgrävningar i Mindre
Asien bragt i dagen en ansenlig
mängd lertavlor med dokument
från H:s egen tid. Särskilt
intressant var fyndet av det
hettitiska statsarkivet (omkr. 10,000
tavlor), som påträffades vid
Bo-ghazköi, där den tyske
orientalisten 11. Winckler förmodade, att
rikets huvudstad varit belägen,
en förmodan, som visade sig
riktig. Ehuru det mödosamma
de-chiffreringsarbetet ännu befinner
sig i sin början, ha synnerligen
viktiga och överraskande
resultat redan vunnits. Samtliga
lertavlor äro skrivna med kilskrift,
de flesta på ett förut okänt språk,
den s. k. hettitiskan. Detta språk
företer vissa drag, särskilt i
flexionen, som kunna tyda på
indoeuropeiskt ursprung.
Därjämte förekomma förutom
babyloniska prov på några andra
ännu ytterst ofullständigt
kända språk. H. ha även
efterlämnat stenminnesmärken med en
egenartad bildskrift, som
emellertid hittills trotsat alla
tolkningsförsök. — Man har även på
sista tiden lyckats vinna en bild
av det hettitiska rikets yttre
historia. Redan omkr. 1800 f. Kr.
fanns en fast organiserad
het-titisk statsbildning med sin
tyngdpunkt i det inre av Mindre
Asien. Riket, som under de
närmaste århundradena alltjämt
utvidgades, förblev dock alltid en
ren inlandsstat. Att Mindre
Asiens kuster därvid kunde
komma i beroende av
främmande makt visa några nyligen
publicérade texter från
1300-och 1200-t. f. Kr., enl. vilka delar
av sydkusten innehades av
konungen av Ahhijava, i vilket
namn man velat igenkänna det
grekiska Akaia. Besannar sig
detta, har tillvaron av en stark
grekisk statsbildning under detta
tidsskede konstaterats och torde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
