Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Himmelska riket ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
759
Hindenbur glin j en—Hindukus j
760
n. delen av östfronten. De stora
framgångar, H. här vann,
förskaffade honom en utomordentligt
stark auktoritet, och hos honom
samt general Ludendorff, hans
närmaste militäre medarbetare,
samlades tyska folkets
förhoppningar om en gynnsam utgång av
kriget. 29 aug. 1916 blev H.
gene-ralstabschef och ledare av
krigsoperationerna i deras helhet (se
vid. Världskriget). Han
lyckades visserligen icke hindra
nederlaget 1918. Men han förblev
den nationalhjälte, vartill hans
segrar gjort honom, tack vare sin
även i motgången orubbliga
plikttrohet och sin upphöjdhet över
alla politiska intriger. H.
kvarstod i aktiv tjänst till 3 juli 1919.
1920 utgav han sina memoarer
(Aus meinem Leben, Ur mitt liv).
Hindenburglinjen, se
Sieg-friedställningen.
Hinderlöpning, se
Kapplöpning.
Hinderridning, se R i d n i n g.
Hinderslöshetsbevis, se U t
-givningsbevis.
Hindersmässan,
Henriks-mässan, marknad, som sedan
1300-t. hålles i Örebro den 26
(förr 19) jan. H. är uppkallad
efter Uppsalabiskopen Henrik den
helige.
Hindertyg, se Sele.
Hindhede, M i k k e 1, f. 1862,
dansk läkare, näringsfysiolog,
har ivrat för minskad konsumtion
av äggvita och för ökad av grövre
kolhydrat (kli etc.), varvid han
närmat sig vegetarianismen. H.
vill omlägga folknäringen efter
mera ekonomiska principer, men
hans uppfattning är ytlig och
präglad av ensidighet, stundom
av fanatism.
Hi’ndi, se Indiska språk.
Hindsholm, se Fyn.
Hindu’er, se Indien.
Hinduism, sammanfattande
beteckning för det efterklassiska
Indiens brokiga mångfald av
inhemska folkliga kulter och
religiösa spekulationer (med
undantag av de ss. kätterska
betraktade tiggarordnarnas, d. v. s.
bud-dhisternas och jainisternas läror).
På grundvalen av upanisjadernas
idéer (se B ra’hm an) ha
tänkare under skilda tider utvecklat
olika, ateistiska, panteistiska och
teistiska system. Vid sidan av
dessa har folkfromheten
obehind-rad levat sitt liv, delvis i mycket
primitiva former (dyrkan av den
i heliga föremål och människor,
t. ex. i de stora asketerna, boende
magiska kraften; sedan urminnes
tider har bland djuren spec. kon
betraktats ss. helig). Bland
mängden av större populära
gudomligheter, manliga och kvinnliga,
intages numera främsta rummet
av V i s j n u (se d. o.) och Qiva
(Sjiva; se d. o.) samt de ss.
Visjnus inkarnationer betraktade
K r i s j n a och Rama (se dessa
ord). H. omsluter eljest en
mångfald religiösa sekter, ledda av
sina resp, guru-er (se d. o.) och
åberopande sina vid Vedas sida
ställda heliga skrifter. I de många
templen mottaga gudabilderna
dagligen sin hyllning. Vid de
större, dit hela skaror vallfärda,
firas gudstjänsten med
glänsande fester och högtidliga
processioner med musik och dans. Den
hängivenhet, med vilken gudarna
dyrkas, är i enstaka fall av
upphöjt och personligt slag men bär
ofta nog en starkt sensuell
prägel. Av H:s religiösa litteratur
finnes ett urval i sv. övers, i
Främmande religionsurkunder,
utg. av N. Söderblom, del II,
s. 601 ff. Jfr Indien. Religion,
och Indisk mytologi.
Hinduku’sj, bergskedja i n.ö.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
