- Project Runeberg -  Bonniers konversationslexikon / V. Groschen-Ito /
805-806

(1922-1929)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hjärna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

805

Hjärna

806

genom fåror (su’lci; fig. 11—14,
G, resp. S). Den djupaste och
ut-vecklingshistoriskt äldsta fåran
är den på sidoytan belägna
Sy’l-viiska gropen (fissu’ra 1. fo’ssa
SyTvii), i vars botten hjärnans ö
(i’nsula Rq’Iü) är belägen.
Nedom Sylvii grop ligger
tinningloben. Ung. mitt på H. förlöper
tvärs över hemisfären
centralfåran (suTcus centraTis), som
skiljer pannloben från hjässloben.
Den bakre polen av hemisfären
benämnes nackloben (fig. 11).
Under den grå hjärnbarken (fig.
12, G.s), vars viktigaste
beståndsdel är ganglieceller, vidtar
den vita hjärnsubstansen (fig. 12,
V.s.), som är uppbyggd av
nervtrådar, ledningsbanor. I bägge
ingår en spec. stödjevävnad (gli’a).
Inuti hemisfärerna ligga
ansamlingar av grå substans, de basala
ganglierna, åt sidorna de genom
nervbanor uppdelade strimmiga
kropparna och åt mitten
synhögarna (thaTamus o’pticus-, fig.
12, Th.). Förbindelsebanorna
mellan de basala ganglierna, stora H.
och övriga delar av nervsystemet
bilda den inre kapseln (ca’psula
inte’rna; fig. 12, Ci.). En del av
dessa banor utträda på
hjärnbasen som stora H:s skänklar
(cru’-ra ce’rebri; fig. 12, cr.cr.) och
löpa in i den vulstigt uppdrivna

Fig-, 11. Människohjärna, sedd från
sidan.

Fig. 12. Människohjärna. Tvärsnitt.

mitthjärnan, bryggan (pons
va’-roli; fig. 11—14, P.V.), på vars
övre yta fyrhögarna (fig. 13, C.q.)
äro belägna. Fortsättningen
nedåt utgöres av ett avsmalnande
parti, förlängda märgen
(rneduT-la oblonga’ta; fig. 11—13, F.M.),
som slutligen övergår i
ryggmärgen. Bryggans och förlängda
märgens vulstighet betingas av
där liggande ansamlingar av grå
substans, kärnorna för de tio
sista hjärnnerverna [se nedan, 2)
Fysiologi], bland vilka
märkes den livsviktiga kärnan för
lung-magnerven
(andningscen-trum), belägen i förlängda
märgen. Mellan å ena sidan bryggan
och förlängda märgen samt å
andra stora H:s nacklober ligger
lilla H. (cerebeTlum; fig. 11, 13
och 14, L.h.), förbunden genom
skänklar av nervbanor med stora
H:s bark, de basala ganglierna,
bryggan och förlängda märgen.
Inuti H. finnes ett system av
kommunicerande vätskefyllda
rum, H:s ventriklar. I
hemisfärerna ligga sidoventriklarna, och
mellan de bägge synhögarna
ligger 3 :e ventrikeln (fig. 12, tr.v.),
som genom en smal kanal, Sylvii
vattenledning (aquedu’ctus
Sy’l-vii), står i förbindelse med ^:e
ventrikeln, belägen mellan lilla H.
och förlängda märgen. Taket på
3:e och 4:e ventriklarna utgöres

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:20:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonkon/5/0413.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free