Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hjärnfysiologi ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
815
Hjärnsjukdomar
816
bens undre yta. Synnerven, nervus
o’pticus (II), är ej någon nerv i
egentlig mening, enär den
förbinder två hjärndelar: ögats
näthinna, som är en del av hjärnan, och
mellanhjärnan. Innan den
intränger i mellanhjärnan, korsa
sig de trådar, som komma från
näthinnornas åt näsan vettande
hälfter. Rörelsenerver för ögat
äro nervus oculomoto’rius (III),
för de flesta ögonmusklerna,
nervus trochlea’ris (IV), för den
övre sneda, och nervus
abdu’-cens (VI), för den yttre raka
ögonmuskeln. De äro liksom de
framförliggande nerverna
utbildade principiellt lika hos alla
ryggradsdjur. Nervus irige’minus
(trillingnerven; V) är dels en
hudsinnesnerv med utbredning i
huvudet (hud, tänder,
slemhinnor), dels en motorisk nerv för
tugg- och gommuskulaturen;
huruvida den även är smaknerv, är
omtvistat. Nervus faciaTis
(an-siktsnerven; VII) är en blandad
sensorisk och motorisk nerv med
sensorisk utbredning i munhålans
slemhinna, där den delvis
fungerar som smaknerv. Hos vissa
fiskar, där smaklökar kunna vara
utbredda över så gott som hela
huden, är VII mycket kraftig. Ss.
motorisk innerverar VII käk- och
tungbensmuskler samt
ansiktshu-dens muskler. Nervus
acu’stico-lateraTis (hörselnerven; VIII)
består hos lägre ryggradsdjur av
två komponenter: en hörsel- och
jämviktskomponent, nervus
acu’-sticus, och en
sidolinjeskompo-nent, nervus lateradis. Den senare
finnes endast hos lägre
ryggradsdjur (fiskar, groddjur).
Latera-lisnerven innerverar sidolinjen
jämte dess på huvudet belägna
partier. Dess delar gå oftast
tillsammans med n:r V, VII, IX och
X. Hos människan förmedlar VIII
hörselintrycken samt
jämviktsin-tryck från innerörats statiska
organ. Nervus glo’sso-phary’ngeus
(tung-svalgnerven; IX) är en
blandad nerv. Hos lägre former
sänder den en sensorisk gren till
munhålans gomdel och en
motorisk till l:a gälbågens muskler.
Hos högre, där gälbågar saknas,
är IX företrädesvis smaknerv
men sänder även motoriska
trådar till svalget. Nervus va’gus
(lung-magnerven; X) är en
blandad nerv, som sensoriskt
innerverar inälvshålornas organ:
svalg, matsmältningsorgan,
andningsorgan, simblåsa, hjärta, och
motoriskt delar av
inälvsmusku-laturen. Hos lägre former
innerverar den även resten av
gälmuskulaturen. Nervus accesso’rius
(binerven; XI) är först hos
däggdjuren en självständig nerv, som
innerverar några muskler i
kroppens och huvudets främre del.
Nervus hypoglo’ssus
(undertung-nerven; XII) bildas av ett
växlande antal, i kraniet innesluta
spinalnerver och är hos högre
former en i huvudsak motorisk nerv,
som innerverar
tungmuskulaturen. Hos lägre former innerverar
den främre dorsala partier av
kroppsmuskulaturen. Till n:r V,
VII, VIII, IX, X, XII höra mer 1.
mindre starkt utvecklade
kra-niala ganglier, från vilka dessa
nervers sensibla delar utgå.
Hjärnsjukdomar. Hit höra i
vidsträckt bemärkelse även
sinnessjukdomar (se d. o.), övriga
H. beröra dels hjärnan själv, dels
dess hinnor, ofta båda samtidigt.
— Genom yttre våld kan hjärnan
skadas på olika sätt. Genom slag
och stötar direkt 1. indirekt mot
huvudet kan en h j ä r n s k a k
-ning (commo’tio ce’rebri)
uppkomma. Orsaken till denna är
dunkel, ty inga iakttagbara
för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
