Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Holländska språket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
863
Holländska språket
864
Pappersholländare.
inflytande uppkommen avart, i
Kapkolonin, Oranjefristaten och
Transvaal. Då H. framgått ur en
med de lågtyska 1. nedertyska
folkmålen närbesläktad
dialektgrupp (jfr Germanska språk),
är dess äldre namn även
Neder-duitsch, tidigare, under
medeltiden helt enkelt Dietsch 1. Duutsch
(tyska), vilket namn kvar lever i
den engelska benämningen Dutch.
Den vetenskapliga benämningen
på språket i den rika
medeltidslitteraturen (jfr Holländsk
litteratur) är
medelnederländska. Den nuv. H.,
från vilken de levande
folkdialekterna i Nederländerna och Belgien
mer 1. mindre avvika, grundar sig
historiskt sett såväl på det äldre
sydnederländska skriftspråket,
särskilt i Antwerpen och Brabant,
som i högre grad på språket i
provinserna Syd- och
Nord-Hol-land (Leiden, Amsterdam) ; ur
detta dubbla ursprung förklaras
till en del den rätt betydande
skillnaden mellan litterärt språk
och det mera otvungna
samtalsspråket. I förhållande till tyskan
har H. i flera avseenden, särskilt
inom syntax och stilistik, gått
sina egna vägar, likaså i fråga
om ordens betydelseutveckling:
så betyder holl. aandacht
upp
märksamhet; bekwaam (ty.
be-quem), skicklig; openbaar (ty.
offenbar), offentlig; verrukt (ty.
verrückt), förtjust; zeldzaam (ty.
seltsam), sällsynt o. s. v.
Accentens plats i sammansatta 1.
fler-staviga ord är ofta en annan:
stadhui’s, stadshus;
Noord-HoT-land, Zuid-A’frika o. s. v.;
kolo’-nie, academie, ma’jesteit;
nadee’-lig, ty. na’chteilig (men na’deel,
ty. Na’chteil) ; arbei’dzaam (men
a’rbeid); tvärtom le’vendig, ty.
Iebe’ndig. — Uttalet. Holl. v är
sångbart som i svenskan, men
uttalas dock olika (tillnärmelsevis
som f) : vader, vrees; w uttalas
som sv. v, s som i svenskan, z som
lent s, ch ung. som ty. achljud; g
uttalas utom i en del franska
låneord överallt som lent ch:
goed, groot; sch i början som s -|~
ch: school, eljest som s: mensch;
de Nederlandsche t aal,
nederländska språket; u uttalas dels
som i franskan: nu, muur, dels
ung. som kort ö: dun, ty. diinn,
gelu’k, ty. Glück; ui ung. som öi;
ie som i; o som kort 1. långt å;
oe som sv. o 1. ty. u, eu som ö; ij
och ei som sv. ej; aa som långt a,
oo som långt å, ee som långt e;
auw och ouw som au (åu), eeuw
som öu, ieuw som iu. — I äldre
tider, särskilt under 1600-t., var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
