Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Holstebro ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
889 Holstebro—Holstein 890
ter av en viss formell förtjänst;
särskilt tillvann sig lians episka
dikt Den lille Hornblæser (1849)
en utomordentlig popularitet.
Holstebro, stad i Ringkjöbing
amt, v. Jylland, Danmark.
Järnvägsknut. 8,400 inv.
Holstein [hå’llsjtajn], s. delen
av prov. Schleswig-Holstein,
Preussen, mellan Elbe och Ejder.
Se vid. Schleswig-Holstein.
— Historia. H. kallades under
medeltiden Nordalbingia,
”landet n. om Elbe” (till Ejder),
och bestod urspr. av tre landskap,
Stormarn närmast Elbe,
Dit-marsken utmed Nordsjön och
Holstein, mell. och ö. delen.
De beboddes urspr. av tre
sachsiska stammar, av vilka den i
Ditmarsken var starkt blandad
med friser. Sedermera inkommo
från ö. de slaviska vagrerna, som
bildade ett land Vagrien (på
halvön ö. om linjen Kiel-Trave).
804 erövrades det övriga H. av
Karl den store, och 934 bildade
kejsar Henrik I till skydd mot
danskarna det ”slesvigska mark”
av området mellan Ejder och
Schlei. Stormarn och H., som
snart uppgått i hertigdömet
Sach-sen, överlämnades 1110 ss. län åt
greve Adolf I av Schauenburg,
d. 1128, och förenades 1143 med
Vagrien. Efter dansk erövring av
H. 1202—03 återgick H. 1225 till
ätten Schauenburg. Adolf IV
(1203—39) blev greve av H. och
upptogs i Tysk-romerska riket.
Trots fördelning på olika grenar
förblev H. en politisk enhet och
fick stort inflytande på Danmark
under dess svaghetsperiod i
början av 1300-t. (jfr Gert). 1375
förvärvades Sönder-Jylland (se
S 1 e s v i g). 1460 valdes danske
konungen Kristian I av
Ol-denburg till hertig av Slesvig
och greve av H. samt avgav
en försäkran (kapitulationen 1.
landsprivilegierna av 1460), att
de båda länderna aldrig finge
åtskiljas. Med H., som 1474 av
kejsaren upphöjts till
hertig-döme, införlivades även
Ditmarsken. H. delades 1490 mellan
konung Hans och hans broder
Fredrik men enades åter vid den
senares trontillträde 1523,
varefter Kristian III 1544 delade det
med sina bröder, så att han själv
erhöll Sönderborg, hertig
Hans d. ä. (d. 1580)
Haders-lev och hertig Adolf (d. 1586)
G o 11 o r p. 1547 erkände
Kristian III H. som ett tyskt
rikslån, varpå det upptogs i
Neder-sachsiska kretsen. 1580 utdog
haderslevska linjen, vars område
delades mellan de båda övriga.
1564 delades den sönderborgska
linjen, i det att Fredrik II då
gav några områden i Slesvig och
H. till sin yngste broder Hans
d. y. (d. 1622), vilken blev
stamfader för den senare
betydelsefulla linjen
Slesvig-xiol-stein-Sönderborg -
Augus-t e n b o r g. Genom ”mageskiftet”
1773 (se
Holstein-Got-torp) återfick danska kronan
den gottorpska delen av H., över
vilket Kristian VII 1806 blev
suverän furste. 1815 inträdde
Fredrik VI som medlem för H.
i Tyska förbundet. Problemet om
H:s statsrättsliga ställning var
huvudorsaken till dansk-tyska
kriget 1863—64, efter vilket H.
avträddes till Preussen och
Österrike. Efter kriget 1866 avstod
Österrike sin rätt över H. till
Preussen. Jfr Danmark sp. 64.
Holstein [hå’llstajn], dansk
ätt. 1. Ludvig H., länsgreve av
Holsteinborg, f. 1815, d.
1892, konservativ politiker, var
genom förbindelser med Karl XV
av Sverige en inflytelserik
före
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
