Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
921
Hor—Horatius
922
förekommer på de höga
alptopparna.
Hor, könsumgänge mellan en
gift och en ogift person (enkelt
H.) 1. mellan två var för sig gifta
personer (dubbelt H.). Straff
vid enkelt H. är, för den, som är
gift, fängelse i högst 6 mån. 1.
böter, för den ogifte böter. Vid
dubbelt H. straffas båda parterna
med fängelse fr. o. m. 6 mån.
t. o. m. 2 år. Bryter ena maken
äktenskapet genom H., har andra
maken rätt till
äktenskapsskillnad. Horsbrott kan ej åtalas av
allmän åklagare, där ej den
oskyldiga maken angivit brottet till
åtal 1. äktenskapsskillnad sökts
för brottet 1. mannen efter
lagsökning ålagts utgiva underhåll
till barn, som avlats i hordom.
Ho’rae cano’nicae, lat.,
”kanoniska timmar”, i äldre sv. ”tider”,
kallas de i den romerska kyrkan
urspr. av klosterfolket, numera
framför allt av prästerna
iakttagna 7 bönestunderna på dygnet,
näml. matuti’na (kl. 3 f. m.),
pri’ma (kl. 6 f. m.), te’rtia (kl. 9
f. m.), se’æta (kl. 12 midd.), no’na
(kl. 3 e. m.), ve’spera (kl. 6 e. m.)
och completo’rium (kl. 9 e. m.).
För andakten vid dessa H. finnas
bestämda serier av psalmer,
böner, hymner etc., växlande efter
dagens och kyrkoårets tider (jfr
Breviarium). Där flera
präster funnos, plägade sedan
gammalt H. 1. åtminstone vissa av
dem bedjas gemensamt i kyrkan,
stundom, i synnerhet på
söndagens morgon och kväll, under
tillslutning från församlingen. Ur
dessa morgon- och aftonböner ha
svenska kyrkans otte- och
aftonsång uppkommit.
Hora’tierna, tre
trillingbrö-der från Roms sagotid, vilka
under ett krig mot albanerna
utvaldes att avgöra striden genom
envig mot tre albanska bröder,
c u r i a t i e r n a. Endast en av
H. utgick med livet ur den
ärorika striden, som följdes av Alba
Longas underkastelse under Rom.
Kampen har behandlats i
litteraturen, bl. a. av Corneille
(Ho-race).
Hora’tius, Q u i’ n t u s H.
Fla’ccus, f. i Venusia i Apulien
65, d. 8 f. Kr., romersk skald.
Fadern, som var en frigiven, gav
trots sin ringa ställning sonen en
vårdad uppfostran, och år 45
sändes H. till Aten för vidare
utbildning. Där drogs han med i
inbördeskriget och deltog under
Bru-tus’ befäl i slaget vid Filippi år
42. Han återvände sedan till Rom,
där han mot 30-t:s slut skrev
sina Epo’di (Epoder), genom
vilka han blev bekant som
diktare. Av Vergilius blev H. nu
introducerad hos Maecenas och
Augustus, i vilka han livet
igenom hade två mäktiga
beskyddare. Delvis samtidiga med
epo-derna äro H:s Sa’tirae (Satirer,
2 böcker), präglade av
realistisk åskådlighet och älskvärd,
livfull framställning. I sina
O’dae (Oden, bok 1—3 år 30—23,
4:e boken år 13), av vilka de
flesta ge uttryck åt en måttfull
epikureisk livsåskådning, upptar
H. den grekiska lyrikens
versformer och skapar i anslutning till
denna en nationell romersk lyrik
med särskilt Alkaios ss. mönster.
I Ca’rmen 8aecula’re, som han på
Augustus’ anmodan författade
till Roms 100-årsfest år 17,
anslog H. en romerskt kylig
patriotisk ton; sina mannaårs mognare
livsåskådning framlägger H. i
Epi’stolae (versifierade brev, 2
böcker, 20—omkr. 13). Med H.
når den latinska poesin sin
fulländning i metriskt och språkligt
avseende; i en av sina epistlar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
