Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hornaryd ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
929
Hornaryd—Horndal
930
cerade 1700 till general. Han
utmärkte sig sedan vid Narva, Düna
och Klissov. H:s
statsmannaför-måga skönjes redan nu, och
konungavalet i Polen 1704 är
främst hans verk, liksom
fredsslutet med samma land 1705. S. å.
kungligt råd, var H. den mest
betrodde inom den hemmavarande
rådsavdelningen. 1710 blev han
kanslipresident, men ådrog sig
konungens missnöje genom att
sammankalla och förhandla med
ständerna. Vid Karl XII:s
hemkomst blev H. tillbakasatt för
Görtz, och även förhållandet till
Ulrika Eleonora företedde
slitningar. Först under Fredrik I fick
H. ånyo avgörande inflytande
över både konung, råd och
ständer. I frihetstidens författning
sökte han bereda största makten
åt rådet, som liksom fordom
skulle leda ständerna. Hans
främsta ögonmärke var landets
åter-uppblomstring genom fredens
vidmakthållande, statsskuldens
minskande och en måttfull, men
målmedvetet merkantilistisk
näringspolitik. Gentemot det av
Hol-steinska partiet (se d. o.)
framdrivna ryska förbundet
genomförde H. till fredens bevarande
vår anslutning till Hannoverska
alliansen (se d. o.). Däremot blev
det honom allt svårare att
bemästra den 1731 begynnande
opposition, som utvecklade sig till
hattpartiet (se d. o.). Efter dess
seger vid riksdagen 1738 begärde
H. avsked s. å. Under sina sista
år fick han se sitt vem störtas i
spillror av de nya
maktinnehavarna. — 7. Klas Fredrik
H. av Ä m i n n e, f. 17G3, d.
1823, ättling av H. 2, greve,
hovman och officer, huvudmannen
i sammansvärjningen mot
Gustav III, till vars motståndare
hela ätten hörde. Efter konunga-
mordet sökte han genom öppen
bekännelse få nåd men
förvisades och levde sedan i Danmark.
Hornaryd, socken i Kronob. 1.,
jämte Sjösås och Drev pastorat i
Växjö stift. 465 inv.
Hornavan, en av de stora
lappländska sjöarna, ligger inom
Arjeplogs skn, Norrb. 1., 425 m.
ö. h. H. bildar med Uddjaur och
Storavan ett sjösystem (713
kvkm.), som har sitt avlopp genom
Skellefte älv.
Hornblände, svart, stängligt
mineral (se Amfiboler), ingår
som beståndsdel i flera allmänt
förekommande bergarter, t. ex.
hornbl ändegnejs (H..
fält-spat och kvarts),
hornbländeskif-fer (se d. o.),
hornblände-granit samt basalt och diorit.
Hornbländeskiffer, a m f i b o
-1 i’ t s k i f f e r, en särskilt i
Skandinaviens fjälltrakter
vanlig, fältspatfri, skiffrig bergart,
huvudsaki. bestånde av
hornblände, glimmer och kvarts.
Hornborg, Eirik, f. 1879,
finländsk politiker, skriftställare
och skolman, har arbetat för
Finlands självständighet. H., som
bl. a. utgivit skönlitterära och
vetenskapliga verk
(Segelsjöfartens historia, 1923), blev 1922
ordf, i Finlands svenska
författarförening.
Hornborga, socken i Skarab.
1., jämte Broddetorp, Sätuna och
Bolum pastorat i Skara stift. 305
inv.
Hornborgasjön, insjö i
Västergötland, Gudhems och Valle
hd, bekant för sitt rika djurliv.
Avflyter till Vänern genom
Flian, en biflod till Lidan. Areal
efter senaste sänkningen 1904—
14 omkr. 9 kvkm.
Horndal, järnverk med
masugn, lancashire- och martinverk,
valsverk, gjuteri och mek. verk-
30. —Le x. V. Tr. 5. 11. 24.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
