Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hornsvampar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
933
Hornsvampar—Hornämne
934
1 a r, SirVcidae, en fam.
Växt-s t e k 1 a r, vanl. med cylindrisk
kropp, som hos honorna och
larverna ofta slutar med en hornlik
tagg. Honorna bära dessutom ett
(ofta långt) äggläggningsrör. De
gulvita larverna sakna bukfötter
och leva i förvedade växtdelar,
t. ex. timmer. Utvecklingen är i
regel flerårig. Stora H., Si’reæ
gi’gas, är svart med övervägande
gul bakkropp.
Hornsvampar, se
Svamp-d j ur.
Hornugglesläktet, A’sio, ett
släkte Ugglor med örontofsar,
rund ögonfjäderkrets och långa
vingar. Hornugglan, Asio
Stora hornstekeln. Hona. Längd 25—45
mm. (hanen mindre).
o’tus, är ovan spräcklig i svart,
grått och rostbrunt under rostgul
med mörkbruna längsfläckar.
örontofsarna äro långa; vingarna
sträcka sig utanför stjärtspetsen.
Lever av smärre gnagare m. m. och
häckar talrikast i s. och mell.
Sverige. Boet redes i övergivna
kråk- och ekorrbon. Ägg 4—7,
vita. Flyttfågel; övervintrar
stundom i Skåne. — Hos j o r d
-ugglan, Asio accipitri’nus, är
ryggsidan rostgul med breda,
mörkbruna spolstreck, buksidan
ljusare med mörkbruna
längsfläckar. örontofsar korta, knappt
synliga. Vingarna sträcka sig ej
Hornuggla (överst; längd c:a 35 cm.)
och jorduggla (längd 36—40 cm.).
utanför stjärtspetsen. Allmännast
i våra fjälltrakter. Boet bygges på
marken. Ägg, vanl. 4—8, vita.
Flyttfågel. — Fridlysta.
Hornuv, se Berguv.
Hornåskledare, anordning till
skydd mot överspänningar i
starkströmsledningar. Det ena
”hornet” förbindes med jorden,
det andra med ledningen.
Uppstår överslag, har den därvid
bildade ljusbågen mellan hornens
närmaste punkter benägenhet att
vandra uppåt, varvid avståndet
slutligen blir så stort, att
ljusbågen släckes. H. skyddar
knappast mot direkta åskslag.
Hornämne, k e r a t i’ n, ett till
albuminoiderna hörande
äggviteämne, som förekommer i hud, hår,
naglar, fjädrar, fiskfjäll o. s. v.
Hornåskledare. T, transformator, I,
induktionsspole, L, linje, H,
hornåskledare, R, dämpningsmotstånd, J,
jorden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
