- Project Runeberg -  Bonniers konversationslexikon / V. Groschen-Ito /
961-962

(1922-1929)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hrotsvita ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

961

Hrotsvita—Huc

962

Hrotsvita 1- R o s v i t a, d.
antagl. 1002, tysk nunna, verksam
i Gandersheim i Braunschweig,
bekant för flera på latin
avfattade arbeten, bl. a. en samling
helgonlegender samt en rad dramer
med motiv från kvinnliga helgons
liv.

H. S. (E.), förk. för lat. hic
si’tus 1. sepudtus (est), här
ligger begraven.

Hsi-, Hsiang-, Hsin- i
kinesiska namn, se S i -, S i a n g-,
Sin-.

Huanaco, se
Lamasläktet.

Huang-ho (kin., ”Gula
floden”, på grund av den starka
slamföringen), Kinas näst största
flod, upprinner i n.ö. Tibet,
genomflyter n.v. Kina, går i en
väldig båge mot n. och ö.
genom s. Mongoliet och åt s. genom
Nord-Kina, där den bildar gräns
mellan prov. Shansi och Shensi,
upptager bifloden Huei-ho från
h. och svänger åt ö. samt
passerar i ö. och n.ö. riktning det
nordkinesiska låglandet och
utfaller n. om Shan tungs
bergland i Gula havet. Före 1851,
då floden ändrade sitt lopp,
utmynnade den s. om Shantung.
H. har genom sina avlagringar
skänkt Kina en stor del av den
nordkinesiska slätten. På grund
av ofta förekommande
förändringar i loppet och sandbankar i
mynningen har H. ingen
betydelse för samfärdseln; den har
kallats ”Kinas sorg” på grund av
sina svåra översvämningar. H. är
över 400 mil lång; flodområdet
uppskattas till minst 1 mill.
kvkm.

Huaröd, H u v a r ö d, socken i
Kristianst. 1., jämte Svensköp
pastorat i Lunds stift. 1,000 inv.

Hubay [ho’baj], Eugen, f.
1S58, ungersk kompositör och
vio

linvirtuos, Joachims lärjunge,
sedan 1886 prof. vid. och sedan 1919
chef för Mus. akad. i Budapest.
H. har bl. a. skrivit en rad operor
(senast Anna Karenina, 1923),
till vilka han hämtat motiv från
gamla ungerska melodier.

Hubbo, socken i Västmanl. 1.,
jämte Tillberga pastorat i
Västerås stift. 1,255 inv.

Hu’bendick, Edvard, f.
1875, bergsingenjör, prof, i läran
om förbränningsmotorer vid
Tekn. högskolan 1916, skicklig
motorkonstruktör och
-teoretiker, har utgivit Teknisk
termodynamik i dess grunddrag (1920)
och Kylteknik (1921).

Huber [ho’-]. 1. Eugen H.,
f. 1849, d. 1923, schweizisk
rätts-lärd, prof, i Basel 1880, i Halle
1888 och i Bern 1892, utarbetade
på uppdrag av
förbundsregering-en förslaget till Schweizerisclies
Zivilgesetzbucli av 10 dec. 1907.
— 2. M a x H., f. 1874, schweizisk
folkrättslärd, 1902 prof, i Zürich.
H. var schweizisk delegerad vid
Haagkonferensen 1907 och utsågs
1921 till domare i N. F:s
permanenta mellanfolkliga domstol i
Haag. H. var 1920 medl. av den
internationella
juristkommissionen i Ålandsfrågan (se Åland).

Hubertsburg 1. H u b e r t u s
-bur g [hobeTtosborg], jaktslott
s.ö. om Leipzig. Genom freden i
H. 1763 slöts Sjuåriga kriget (se
d. o.).

Hube’rtus den helige, f.
omkr. 656, d. omkr. 725,
fran-kisk biskop, ”Ardennernas
apostel”, ss. helgon (åminnelsedag 3
nov.) jägarnas skyddspatron.

Huc [ykk], Évariste
Ré-g i s, f. 1813, d. 1860, fransk
katolsk missionär, verksam 1839—
44 i Kina och Mongoliet och 1844
—46 i Tibet. H. utgav flera
arbeten över sina resor, särskilt från

31. — L e x. V. Tr. 10. 11. 24.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:20:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonkon/5/0491.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free