Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hungerkur ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1009
Hungerkur—Hunner
1010
Hungerkur, svältkur. H., som
användes för avmagring, består i
en reduktion i tillförseln av föda,
antingen under sängläge med
inskränkning av kosten till ett
minimum 1. ock med något större
tillförsel, under det att patienten
får gå uppe ocli idka olika slags
kroppsrörelser. Vid stark fetma,
orsakad av abnormt låg
ämnesomsättning, understödes
behandlingen ofta med
thyreoideaprepa-rat för omsättningens höjande. H.
användas ock som behandling av
sjukdomar i mag- och
tarmkanalen, huvudsaki. magsår och
diarrétillstånd.
Hungerskabb, populär
benämning på eksem, som förekommer
hos hästar, förorsakat av
orenlig-het 1. möjligen av
mikroorganismer, samt hos får, som äro
svält-födda 1. lida av leverflundror 1.
bleksot. Symtom: riklig
avstöt-ning av hudf jäll samt hårens
fällning. Behandling: tvättning med
såpvatten, eftertvättning med 3 %
kreolinlösning, ingnidning med
såpliniment 1. andra svagt
hud-retande medel.
Hungerstrejk, oegentligt namn
på fånges i visst
påtrycknings-syfte tillgripna vägran att intaga
föda. H. har bl. a. använts av de
kvinnliga engelska
rösträttsför-kämparna och av de irländska
fri-hetsivrarna.
Hungertyfus, se
Fläck-feber.
Hunneberg, se H a 11 e - och
Hunneberg.
Hunnebostrand. 1.
Kapellförsamling till Tossene (se d. o.). —
2. Municipalsamhälle i Tossene
skn, Göteb. 1. Fiskläge,
stenhug-gerier. 1,565 inv.
Hu’nner, ett barbariskt
ryttar-folk av mongolisk stam, vars
infall i Europa vid slutet av 300-t.
blev en av anledningarna till folk-
Hundäxing.
vandringarna (se
Folkvandring). H. äro med säkerhet
identiska med de s. k. Hiung-nu, vilkas
historia under de sista
förkristliga årh. är väl känd genom
kinesiska annaler. De stodo i livlig,
mestadels krigisk förbindelse med
Kina. Från Central-Asiens
stäpper utbredde sig H. sedermera till
angränsande trakter av Europa
samt kastade sig omkr. 375 i
Syd-Ryssland över alaner,
östgoter m. fl. folk, vilka tvungos
att med H. ingå förbund.
Alltjämt framträngande mot v.,
grundade H. i förra delen av 400-t.
ett rike i Pannonien. Om deras
ytterligare framträngande och
besegrande se A 11 i 1 a. Efter
dennes död 453 upplöstes hastigt
H:s välde, som i sin största
utsträckning nått från Rhen i v.
mot Ural i ö. Gynnade av en strid
mellan Attilas söner, reste sig de
underkuvade folken, varav gepi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
