Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Husmask ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1035
Husmodersföreningar—Husserl
1036
Åkerlunds förlags a. b., grundad
1917 av Thora Holm och Elsa
Nyblom, sedan 1924 under redaktion
av Ebba Theorin.
Husmodersföreningar,
sammanslutningar mellan husmödrar
till gemensamt arbete för hem och
samhälle. Medan i Finland, Norge
och Danmark H. existerat sedan
årtionden, uppkommo i Sverige de
första under kristiden. De nu
(1924) till ett 80-tal uppgående
föreningarna äro sedan 1919
sammanslutna i Sveriges
husmodersföreningars
riksförbund (S. Fl. R.) med
säte i Sthlm. Styrelsen räknar 12
led. Därutöver äger
Socialstyrelsen insätta 1 representant.
Husmodersskola, skola för
”husligt arbete”, organiserad enl.
Kungl. kung. 29 juni 1917.
Kursen är ettårig. H. kunna vara av
två slag: 1) för elever, som
genomgått högre flickskola 1. fått
liknande utbildning; minst 8
månader; eleverna betala avgifter;
2) för flickor med blott
folkskole-bildning; minst 11 månader;
eleverna betala en låg avgift och
minst 12 skola ha kostnadsfri
undervisning. Båda slagen ha
statsunderstöd, som höjes, om
undervisning lämnas i praktisk
barnavård. — En del skolor, som icke
äro organiserade efter nämnda
kungörelse, kalla sig även H.
Husrannsakan, h u s v i s i t
a-t i o’ n, undersökning av enskild
persons hus för efterspanande
av brottsling 1. för brott
misstänkt person 1. föremål, som
kunna tjäna till upplysning om 1.
eljest stå i samband med en
förbrytelse. I fråga om rätten att
företaga H. innehåller den
svenska lagen allenast enstaka
spridda bestämmelser.
Husröta, se
Byggnadsskyldighet sp. 872.
Huss. 1. Måns H., f. 1755,
dödsår obekant, affärsman. Se
Indalsälven. — 2.
Magnus H., f. 1807, d. 1890, prof, vid
Karol. inst., överläkare vid
Sera-fimerlasarettet 1840—60; ordf, i
Sundhetskollegium och
generaldirektör för hospitalen och
lasaretten 1860—76. H. införde de
kliniskt fysikaliska
undersökningsmetoderna, verkade som
praktiserande läkare och
vetenskaplig författare
(alkoholismen). En mycket stor insats
gjorde H. genom sina populära
skrifter mot superiet, vilka
vun-no en storartad spridning. Han
deltog i stiftandet och
omorganisationen av flera
sjukvårdsinrättningar. H. adlades 1857 och
deltog i riksdagarna 1862, 1865
—66 och (i A. K.) 1873—75.
— 3. Gunnar H., f. 1871,
generaldirektör och chef för
Socialstyrelsen sedan 1921. H. har
utfört ett uppmärksammat arbete
på det sociala området, bl. a. som
sekr. och led. vid ett flertal
utredningar.
Hu’ssarek, Max, f. 1865,
österrikisk politiker och
universitetslärare. H. var det österrikiska
kejsarrikets näst siste
ministerpresident (juli—okt. 1918). Han
förde en hopplös strid med de
olika nationaliteterna i syfte att
bevara monarkins enhet genom
upprättande av en förbundsstat.
Hu’ssein i b n A’ 1 i, f. 1856,
konung av Hidiaz (se d. o. och
Arabien sp. 563).
Husserl [ho’ss-], Edmund,
f. 1859, tysk filosof, prof, i
Göttingen 1901, i Freiburg 1916. I
verket Logische Untersuchungen
(1900) bekämpade H. ss.
”psykologism” den ståndpunkt, vilken
i psykologin ser filosofins
grundvetenskap, och hävdade logikens
oberoende av all erfarenhetspsy-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
