Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Huvudaxel ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1041
Huvudaxel—Huvuddimensioner
1042
siktet. Grundstommen utgöres
av ben (se Kranium).
Hjärn-skålen innehåller hjärnan och
dess hinnor (se Hjärna) samt
de ut- och inåtledande
nervstammarna (se Hjärnnerver).
Tätt under hjärnskålens bas äro
organen för syn (se Öga) och
hörsel (se H ö r s e 1 o r g a n)
infogade i särskilda hålrum. Nedåt
begränsas ansiktet av
underkäken med dess av hud och muskler
täckta främsta parti, hakan.
Inom ansiktspartiet finnas
in-mynningsöppningarna för
luftvägarna (se Näsa) och
matsmält-ningskanalen (se Munhåla).
Dessa kanaler äro säte för
lukt-och smakorgan. H:s ben äro
täckta av muskler, fett och hud. över
hjärnskålen är huden av fastare
beskaffenhet och starkt
hårbe-vuxen. Den är även fast förenad
med en senartad bindvävshinna,
i vilken muskler ta fäste såväl
framtill som baktill och på
sidorna. Hjärnskålens hud och
nämnda senhinna kallas
huvud-s v å 1 och, tillsammans med
underliggande ben, hjässa. — I
ansiktet utfyllas genom
fettvävnad och muskler
ojämnheterna i benskelettet. Musklerna
äro dels skelett-, dels
hudmuskler. Dessutom finnas i det
inre muskler tillhörande
munhålan och svalget samt
ögon-och öronmuskler. De
skelettmuskler, vilka tjäna att röra
underkäken vid tuggningen, äro fyra
och utspringa från okbenet,
tinningbenet, resp, vingbenet. —
Hudmusklerna i ansiktet, den
mimiska muskulaturen, bilda
ringformiga slut- och
öppnings-muskler till munnen och
ögonspringorna. De bilda även
stommen till läpparna (se d. o.)
och kinderna. Även kring
näsöppningarna och öronen finnas
dy
lika muskler. En del av dem både
utspringa från och fästa i huden;
andra utspringa från
benunderlaget och utstråla i huden. De
erhålla alla nerver från 7:e
hjärnnervparet. Genom
spänningar i dessa muskler
framkallas ansiktsuttrycket, mimiken. -—
Ansiktets hud är rik på elastisk
materia, varför den är jämn och
slät. Först när de elastiska
trådarna med tilltagande ålder gå
under, framträda rynkor. Huden
är överallt försedd med
talg-och svettkörtlar samt med hår,
som dock endast hos mannen
(inom området för skägget) blir
kraftigare utvecklat.
Ansiktshu-den får sina känselnerver från
5:e hjärnnervparet. — Bot. Se
Blomställning sp. 122.
Huvudaxel. Fys. Se L i n s. —
Matem. Se Koniska
sektioner.
Huvudbevis, se M o t b e v i s.
Huvudbok, räkenskapsbok, se
Bokföring sp. 205.
Huvuddimensioner å ett
fartyg äro följande: Längden över
allt är fartygets största längd
från förkanten på förstäven till
akterspegelns aktersta del.
Längden mellan perpendiklarna mätes
på järnfartyg mellan
skärningspunkterna mellan vattenlinjen
och akterkanten på förstäven,
resp, förkanten på akterstäven.
På träfartyg äro perpendiklarna
lodräta linjer, lagda i
skärningspunkterna mellan vattenlinjen
och spunningens botten i för och
akter. Största bredd pä spant och
största bredd på bordläggningen
mätas vid nollspantet. Djup i
rummet (till köl) mätes från
huvuddäckets undersida till
bordläggningen invid kölen. Djup i
rummet (till garnering) mätes
till garneringens översida invid
kölen. Djupgående, akter och för,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
