Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hydremi ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1063 Hydrografiska byrån—Hydrolys 1064
nederbörden. Avrinningen i
floderna uppmätes genom
vatten-ståndsmätare 1. p e g 1 a r, fasta
graderade skalor 1.
självregistre-rande apparater. Dessa
mätningars resultat sammanställas
till en sambandskurva mellan
vattenstånd och avrinning,
vattendragets avbördnings-kurva, vars framställande är
H:s främsta arbetsuppgift. Till
H. hör vidare den hydrografiska
arealstatistiken, d. v. s.
uppmätningen av floders och
sjöars nederbördsområden,
ävensom skilda markslags
arealförhållanden inom dessa. I tempererade
länder är det av vikt att lära
känna vattendragens
isförhållanden, isläggnings- och
islossningstider, istjocklek m. m.
Beräkningar över sjöarnas,
myrarnas och snötäckets
vattenmagasi-nerande förmåga i skilda trakter
och under olika årstider äro
vidare av synnerligen stor
betydelse. Alla dessa omständigheter
inverka nämligen på vattenföringen
i en flod. I senare tider har man
i flera länder, bl. a. Sverige, icke
utan framgång uppgjort
vatten-ståndsförutsägelser. Slutligen
ingår i H. även profilavvägning
av vattendragen för utrönande
av fallhöjderna i forsar och fall
för att kunna beräkna den effekt,
som kan påräknas vid
utbyggnad. — H. är en ung vetenskap,
men på grund av sin stora
praktiska betydelse har den redan i de
flesta länder, där ett aktgivande
på hithörande företeelser är av
vikt, t. ex. för tillvaratagande av
vattenkraften, för bevattnings-,
invallnings- och andra
jordbruksändamål etc. erhållit fasta
stats-institut. I Sverige inrättades
1907 en Hydrografisk byrå, som
1919 sammanslogs med Statens
Meteorologiska Centralanstalt
till Statens
Meteorologisk-Hydro-grafiska Anstalt.
Hydrografiska byrån. Se
Hydrografi.
Hydroi’dea, h y d r o i’ d e r,
se Polypmaneter.
Hydrokarp (av grek. hy’dor,
vatten, och karpo’s, frukt), se
Aèrokarp.
Hydrokino’n (av lat.
liydro-ge’nium, väte, och kino’n), p ar
a-dioxibensol, C6H4(OH)2, en
tvåvärd fenol (se d. o.). H.
kristalliserar i färglösa hexagonala
prismer 1. monoklina blad, med
smältpunkt 170°, vilka äro
lösliga i vatten. Användes ss.
fram-kallare i fotografin. H. ingår i
glykosiden a r b u t i’ n, som
förekommer i mjölonriset.
Hydroko’ra växter (av grek.
hy’dor, vatten, och korei’n, flytta
sig), se Växternas
spridning.
Hydroly’s (av grek. hy’dor,
vatten, och ly’sis, lösning),
sön-derdelning av ett salt i bas och
syra genom inverkan av vatten.
De salter, som undergå H., äro
salter av antingen svaga syror 1.
svaga baser. Enär vattnet självt
är svagt dissocierat, kunna
vattnets väte- och hydroxyl-ioner
reagera med saltets ioner enl.
följande allmänna reaktion (M =
metall, S = syrerest), om saltet
anses fullständigt dissocierat:
M+ S + H + OH^M(OH) + SH.
diss. salt vatten bas syra
I lösningen av ett salt av en svag
syra och en stark bas
sammanträda vattnets väte-ioner och
syre-ionerna till syra, under det att
basen nästan fullständigt
disso-cieras, och saltet kommer att på
grund av överskott på
hydroxyl-ioner reagera alkaliskt. H. av
detta slag undergå t. ex. alkali-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
