Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Håvreströms a. b. ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1117 Håvreströms a. b.—Hägg 1118
Dalslands kanal i Skålleruds skn,
Älvsb. 1. Pappersbruk, träsliperi
och kraftstation, tillhöriga
Håvreströms a. b., grundat 1880, som
därjämte äger Åsens pappersbruk
i Skålleruds skn, Älvsb. L, och
Ulriksfors sulfitfabrik i Ströms
skn, Jämtl. 1.
Håvreströms a. b., se H å v e
-r u d.
Häck, tät rad av buskar 1. träd,
använd som inhägnad, prydnad 1.
vindskydd. Som häckväxter
begagnas vanl. gran, hagtorn,
kara-gan, liguster, pil och syrén men
även alm, avenbok, buxbom,
hassel, hägg, lind, naverlönn, oxel,
tuja och videkornell. Vid
plantering skola lövväxter vara 2—3,
barrväxter 3—5 år.
Plantavstån-det växlar mellan 15 och 30 cm.
Löwäxthäckar nedklippas efter
1—3 år till endast några cm.
höjd, varefter den årliga
tillväxten genom klippning regleras till
c:a 30 cm. om året, tills önskad
höjd nåtts. Barrväxthäckar
klippas, först sedan de nått full höjd.
Häcka, se Fåglar sp. 824.
Häckeberga, gods i Genarps
skn, Malmöh. 1. Sedan början av
1800-t. i f r iherr liga ätten Wrangel
v. Brehmers ägo. Huvudbyggnad i
fransk renässansstil, uppförd av
H. Zettervall.
Häckel, se H a e c k e 1.
Häcklefjäll, svensk folklig
benämning på det isländska
vulkanberget Hekla, som i Norge
och Danmark (under namnen
Hekkenfjeld 1. Hekkenfeld)
ansågs som en samlingsplats för de
nordiska häxorna, som där höllo
häxsabbat. H. är således en
motsvarighet till Blåkulla.
Häckling, se Lin.
Häcklöpning. 1. Se
Fotlöpning. — 2. Se Kapplöpning.
Hädelse, se Religionsbrott.
Häftjärn, detsamma som
na
veljärn. Se
Glastillverkning sp. 1308.
Häftplåster består enl. Sv.
farm, av blyplåster och
kolofo-nium, utbrett på lärft. H.
användes att fasthålla mindre förband
och bör aldrig läggas direkt på
sår. Användes också i långa, vid
huden fastklibbade remsor att
uppbära en tyngd vid
sträckförband 1. för att avlasta spänningen
i hopsydda sår.
Hägerstad, socken i östergötl.
1., jämte Oppeby pastorat i
Linköpings stift. 605 inv.
Hägerström, Axel, f. 1868,
prof, i praktisk filosofi i
Uppsala 1911. H. står i opposition
mot den boströmska skolans
kunskapsteoretiska idealism och
sub-jektivistiska verklighetsbegrepp
samt hävdar en med Edm.
Husseris (se d. o.) ”logicism”
besläktad, ehuru därav oberoende
objek-tivism. I sitt största verk Kants
Ethik (1902) bekämpar H. bl. a.
den riktning, som tolkar Kant
”psykologistiskt”, d. v. s. förbiser,
att hans egentliga syftemål ej
varit att förklara våra
tankeformers psykologiska tillblivelse
utan möjligheten att genom dem
vinna allmängiltig och nödvändig
kunskap om en objektiv
verklighet. I Stat och Rätt, en
rättsfilo-sofisk undersökning (1904) söker
H. uppvisa, att icke begreppet
rättighet utan begreppet
förpliktelse är den juridiska rättens
särmärke, och därmed motiverar han,
att den för de individuella
rätts-subjekterna erhåller karaktären
av en förnuftig nödvändighet 1.
skyldighet och ej av en yttre
nödvändighet 1. tvångsmakt.
Egenarten och tankeskärpan i H:s
skrifter och lärarverksamhet har
kring honom samlat en skola av
framstående lärjungar.
Hägg, se P r u n u s.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
