Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hällristning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1125
Hällristning—Hälsingborg
1126
g r i f t). H., som ha rektangulär
planform, bildas av flera på kant
ställda, ofta ganska tunna hällar
och äro ofta täckta av en 1. flera
hällar. Ibland är H:s kammare
genom en tvärvägg delad i tvenne
olika stora rum. Stundom äro H.
nedsänkta i jorden utan
markerande hög, ibland täckas de av
högar 1. rösen. H. förekommer
nordligast i Närke.
Hällristning, bilder och tecken
av olika slag, som under
förhistorisk tid inristats 1. inhuggits på
av isen glattslipade stenhällar. H.
förekomma nästan över hela
världen. De mest bekanta i Europa
finnas i italienska havsalperna, i
Ryssland (nära Onega) samt i
Sverige och Norge. De nordiska H.
delas i tvenne grupper: den
nordskandinaviska (i Jämtland och
Nord-Norge) och den
sydskandi-naviska (i Syd-Norge samt s. och
mell. Sverige). Den förra gruppen
har naturalistiskt utförda
djurframställningar, älgar o. d., vilka
trol. utförts av jägar- och
fiskarstammar. På den
sydskandina-viska gruppens H. äro bilderna
mera schematiskt tecknade.
Mestadels förekomma här
skepps-bilder, djur, människor, vapen,
samt vissa tecken av
magisk-religiös betydelse, ss. hjul,
koncentriska cirklar, fotsulor,
skålformiga fördjupningar (älvkvarnar)
o. d. Skeppen äro vanl. tecknade
med dubbla linjer och ha högt
uppsvängda fram- och
bakstammar. Bemanningen markeras med
ett större 1. mindre antal
tvärstreck på den inre av
skeppslin-jerna. Människofigurerna bära
vapen, ss. yxor, spjut, svärd och
sköldar. Bland djuren
förekommer oftast hästen, med ryttare L
spänd för vagn, vidare oxar,
ibland spända för plogar. De
syd-skandinaviska H. i Sverige samla
Detalj av hällristning i Tanums skn i
Bohuslän.
sig i vissa centra, framför allt
Bohuslän (de mest kända),
Östergötland samt s.v. Uppland. Dessa
H. tillhöra övervägande
bronsåldern, vilket framgår av yx- och
svärdformerna. De
nordskandinaviska H. kunna möjl. vara något
äldre. H. äro sannolikt till stor
del av magisk innebörd. I varje
fall förekomma mer än en gång
tydligt kultiska moment (jfr
Fornnordisk religion
sp. 360).
Hällstad, H e 11 s t a d, socken
i Älvsb. 1., jämte Murum, Södra
Vånga och Möne pastorat i Skara
stift. 635 inv.
Hällum, socken i Skarab. L,
jämte Vara, Skarstad och önum
pastorat i Skara stift. 280 inv.
Hälsan, brunnsanstalt i
Hälsingborg, i öresundsparken vid
Öresund. Varmbadanstalt.
Källor: Sofiakällan (den enda
kok-saltkällan i Sverige) och H:s
järnkälla.
Hälsing, fornnordiskt ord för
sund 1. vik (av hals i bet.
trång), ingår i geografiska namn
som Helsingfors, Hälsingborg och
Hälsingland.
Hälsingborg, Sveriges till
storleken femte och Skånes andra
stad, i Malmöh. 1. 49,000 inv. H.
är vackert beläget vid smalaste
delen av Öresund, en av värt lands
förnämsta industri- och
sjöfarts-städer med stora hamnanlägg-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
