Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Härd ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1145 Härd—Härfåglar 1146
platser erhålla H., motsvarande
skäliga fordringar på en
tillfällig bostad. Tillsyn å
efterlevnaden av hithörande bestämmelser
utövas av K. B. med biträde av
yrkesinspektionens
befattningshavare. Se även Nattasyl.
Härd. 1. En låg, fyrkantig
blästerugn, som användes dels för
färskning och raffinering av
metaller, dels för vällning samt
upphettning av metaller, särskilt
järn, för smidning. De öppna H.
äro enklast och användas som
garhärdar vid
kopparraffinering, som smält- och
räck-härdar vid framställning och
uträckning av smidbart järn enl.
vallon- och tysksmidesmetoderna,
som klensmideshärdar
o. s. v. De slutna H. ha högre
sidoväggar och täckas av ett lågt,
murat valv. De användas som
smält- och räck härdar vid
lancashire- och
franche-comté-smide. Vid såväl öppna som
slutna H. inkommer blästern genom
en 1. två formor, som från sidorna
mynna i den med träkol fyllda H.
De tack järnshällar, som begränsa
H: s inre, benämnas h ä r d v i r
-ket och sammanhållas av
murverk 1. en härdstomme av
gjutjärn. Alla H. och i synnerhet de
öppna ha dålig värmeekonomi.
Vid de slutna kan avgasernas
värme tillgodogöras för
upphettning av bläster, ångpannor etc.
(Jfr ill. till
Lancashire-smide.) — 2. Se Anrikning.
Härdat glas, glas, som
hastigt avkylts efter blåsningen. Jfr
Bolognesiska flaskan.
Härdgång, det metallurgiska
förloppet i en smälthärd. Se vid.
Lancashiresmide.
Härdning. 1. Se Stål. — 2.
H. a v f e 11, den process, vid
vilken flytande fett och oljor genom
upptagande av väte överföras till
fasta fett. Vid den i tekniken
använda metoden blandas oljan
med en katalysator och insprutas
i autoklaver vid 100—160° under
c:a 10 atm. vätgastryck.
Katalysatorn består av någon
finfördelad metall, t. ex. nickel. De
härdade fetten gå i handeln under
olika namn, ss. talgol, krutolin,
durutol, olinit o. s. v. — 3. H. (1.
garvning) av gelatin,
t. ex. på fotografiska plåtar och
papper, innebär gelatinets
behandling med alun, kromalun,
formaldehyd o. d., varigenom
gelatinets löslighet i varmt
vatten minskas.
Härdningskol, populär
benämning för det kemiskt bundna kolet
i härdat stål (se d. o.).
Härdslagg, se F ä r s k s 1 agg.
Härdsmide, den gamla
metoden att i en härd överföra
tackjärn till smidbart järn genom
smältfärskning jämte
därpå följande vällning av de
erhållna smältstyckena samt
deras smidning och räckning
till stångjärn. De två förstnämnda
procedurerna utfördes stundom i
samma härd; ibland användes en
smälthärd jämte en särskild ugn
för vällningen (räckhärd 1.
väll-ugn). Se vid. Färskning.
Härdvirke, se Här d.
Härene, se Norra Härene
och SödraHärene.
Härfåglar, Upu’pidae, en fam.
av Coccygomo’rphae. Näbben är
lång, smal, svagt böjd, tarserna
korta, stjärten tvär. Insektätare.
Gamla världen. Härfågeln,
Upu’pa e’pops, bär på huvudet en
uppresbar, lång tofs av rödbruna,
i spetsen svarta fjädrar. Ryggen
är gråbrun, övergumpen vit,
vingar och stjärt svarta med vita
tvärband, buken vitaktig, huvud, hals
och bröst ljust rödgråa. Europa,
v. Asien, n.v. Afrika; förr ej säll-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
