Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hästesko ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1167
Hästsport—Hästuppfödning
1168
skoning (se H o v b e s 1 a g),
mo-tionsgivning m. m. — På grund
av hästarnas oförmåga att på en
gång upptaga stora mängder
foder böra de fodermedel, som
bjudas, ej innehålla mycket vatten
utan vara rika på torrsubstans.
Blötfoder i stora mängder
minskar hästens rörlighet. Lämpliga
fodermedel äro havre, blandsäd,
majs, vetekli, melass, morötter,
hö, hackelse av havrehalm m. m.
Underhållsfodret per dag har
beräknats till 0,9 foderenhet och 65
gr. smältbar äggvita per 100 kg.
levande vikt, hela näringsbehovet
vid lindrigt till strängt arbete till
1,25—2,00 foderenheter och 90—
140 gr. smältbar äggvita per 100
kg. levande vikt. Fodret bör
fördelas på minst 3 dagliga
huvudmål, av vilka kvällsfodret är det
viktigaste. Vatten ges före varje
mål. Rykten bör utföras såväl på
morgonen som efter arbetet för
dagen. Längre tids stillastående
är skadligt, varför man måste
sörja för tillräcklig daglig
motion. Stallet skall vara väl
ombonat, ljust och väl ventilerat.
Spil-torna böra vara 2\4 m., försedda
med plankgolv, täta spiltbalkar,
höhäck och krubba samt
bindsle-anordning så anbragt, att djuren
ej kunna snärja sig. Jfr Hä
stil p p f ö d n i n g.
Hästsport. Vid de olympiska
spelen i Grekland förekommo
såväl kappridning som kappkörning.
I Sverige förekom, enl. Olaus
Magnus, redan under medeltiden
kappridning på isarna. För
torne-ringarna fordrades mycken
ridskicklighet. H. har sedan dess
städse stått i samband med
rytteritaktiken och utvecklats med
densamma. Man skiljer på t r
av-s p o r t och ridsport samt
inom den senare på
kapplöpningar och annan ridsport;
andra grenar av H. äro s k i d
-k ö r n i n g efter häst och vo 1
-t i g e samt jaktridning och
en del spel till häst, ss. j e u de
ro se och pol o (se dessa ord).
Häststambok, se R a s s t a
m-bok.
Häststjärna, se Rustning.
Häststyng, se Styng.
Hästuppfödning, h ä s t a v e 1.
Förutsättningar för H. äro
tillgång på gott avelsmaterial (jfr
Avel och Stuteriväsen),
gynnsamma
uppfödningsförhål-landen, ss. goda beten, samt
möjlighet till avsättning. I Sverige
är H. en ganska utbredd, med
jordbruket förknippad
näringsgren. 1920 funnos 728,000 hästar
(jfr tab. till Husdjur). En
betydlig export äger rum (1913
6,800, 1923 2,900, 1918 17,000
hästar, sistnämnda siffra betingad
av den efter världskriget rådande
hästbristen i de krigförande
länderna). I Sverige uppfödas såväl
varmblodiga som kallblodiga
hästar. De förra, vilka huvudsaki.
avsättas till armén men även
exporteras, uppfödas framför allt i
Skåne, Halland, Kalmar L,
Östergötland och Skarab. 1., de senare
särskilt i Skåne, Halland och
Västergötland men även i
Uppland. De i Sverige uppfödda
ar-dennerhästarna äro i utlandet
högt skattade. — Stoet betäckes
tidigast vid 3—4 års ålder,
hingsten tages i bruk först vid 3 års
ålder. Djuren äro avelsdugliga, så
länge de bibehålla sina
kroppskrafter. Naturligaste
betäcknings-tiden är våren. 1 hingst betäcker
40—50 ston per år.
Dräktighets-tiden varar ung. 340 dagar. Fölet
får dia modern och avvänjes efter
4—5 mån. Vid artificiell
uppfödning gives komjölk, utspädd med
% vatten. Redan efter 3 veckor
ges tillskottsfodei’ av vetekli,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
