Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hästveda ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1171
Häverö—Häxprocesser
1172
Hävstång.
kärl. Ena skänkeln av H. doppas
i det högre belägna kärlet,
varefter man suger upp vattnet till
omböjningen och ned i den andra
skänkeln, tills det där står lägre
än vattenytan i det högre kärlet.
Har vattnet kommit så långt,
börjar det rinna av sig självt,
tills vattnet står lika högt i båda
kärlen 1. tills det tar slut i det
övre. 11 :s verkan beror på att
vattenpelaren i den längre
skänkeln genom sin tyngd
åstadkommer en sugning, som är mer än
tillräcklig för att lyfta upp
vattnet i den kortare skänkeln.
Häverö, socken i Sthlms 1.,
jämte Singö pastorat i Uppsala
stift. 5,520 inv. — Kyrkan, byggd
omkr. 1300, har kalkmålningar
från 1400-t:s slut, och ett
praktfullt altarskåp, Antwerpenarbete
från 1500-t:s början.
Häverösund, järnvägsstation
och samhälle vid banan Rimbo—
Hallstavik, strax s. om
Edebo-viken, Sthlms 1.
Hävla, järnbruk med
lanca-shireverk, valsverk och
hästsko-fabrik i Skedevi skn, östergötl. 1.
Anlagt 1684. Äg. Häfla bruks a. b.,
grundat 1899.
Hävstång, en kring en fast
punkt 1. axel vridbar, vanl.
stavfor mig kropp, som tjänar till att
lyfta stora tyngder 1. i allm.
åstadkomma stora krafter.
Exempel på H. är ett spett, vars spets
stickes in under det föremål, som
skall lyftas. Ju närmare spetsen
man kan få under stödspunkten,
kring vilken spettet är vridbart,
desto större vikt kan man lyfta,
men till desto mindre höjd lyftes
den. Se vid. M o m e n t s a t s e n.
Flera olika apparater kunna
betraktas som avarter av H., ss.
ratt, vev o. s. v.
Häxa, se Häxprocesser.
Häxdanser, se Älvringar.
Häxkvastar, se E x o a s c i.
Häxprocesser (av ty. Hexe, eg.
skogsrå, trollkvinna). Tron, att
vissa personer, särskilt kvinnor, i
sig själva 1. genom övermänskliga
krafters bistånd äga förmåga att
uträtta märkliga ting spec. att på
magisk väg skada sina
medmänniskor till liv, gods o. d., är
allmänmänsklig och på lägre
kulturstadier vida utbredd (se Magi).
Den västerländska medeltida
världen tog dylika föreställningar i
arv såväl från antiken som från
de germanska folken. Här erhöllo
de emellertid (från 1200-t.) ökad
kraft och aktualitet genom
kombination med djävulsf
öreställningen. Trollkvinnorna
uppfattades då ej längre blott ss. de där
utförde allehanda skadliga
konster utan ock ss. personligen
försvurna åt mörkrets furste och
tillsammans med honom firande de
värsta orgier (”h ä x s a b b a t”).
Sexuella fantasier voro en
dominerande ingrediens i hithörande
föreställningskrets. Genom
förtolkning av normala
drömupplevelser 1. på grund av
hallucinatoriska (se Hallucination)
sinnesvillor, oftast på hysterisk
bas, gjorde vissa individer själva
”bekännelser” om dylika
förir-ringar. Inkvisitionens (se d. o.)
kättarförföljelser, vilka till stor
del antogo karaktären av H.,
tjänade blott till att ge dessa
föreställningar en ökad makt
över sinnena. Ytterligare näring
fingo de bl. a. genom en bulla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
