Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Höfjäril ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1177
Höfjäril—Höftsjuka
1178
paa Grundlag av Erfaring (1882)
röjer H. sitt samband med den
engelska s. k.
associationspsyko-login (se Föreställning) i
kravet på en fullständig
orsaks-f örklar ing av alla själslivets
företeelser, alltså även viljans. Ä
andra sidan hävdar H. gentemot
en extrem associationspsykologi,
att medvetandet i sista hand icke
är en passiv tummelplats för
föreställningarnas spel 1. enbart ett
summationsfenomen, utan en
aktiv, rent enhetlig princip, vilken
han i anknytning till Kant (se
d. o.) betecknar som en syntes.
I sin uppfattning av
förhållandet mellan det andliga och det
kroppsliga hävdar H.
parallellteorin (se d. o.), 1., som han
hellre säger, identitetshypotesen
ss. psykofysisk arbetshypotes,
ehuru han ur kunskapsteoretisk
och metafysisk synpunkt anser
idealismen ligga djupare. — I
Etik (1887) söker H. uppbygga
en etik, oberoende såväl av
religiösa dogmer som av metafysiska
teorier, enbart på vad han kallar
en rent human bas. Härvid hävdar
han den s. k. välfärdsprincipen ss.
det sedliga handlandets grundval
men också den enskilda
personlighetens betydelse ss.
självändamål i den organisation, som har
att förverkliga den allmänna
välfärden. — H. utgav 1894 och
1895 det stora verket Den nyere
Filosofis Historie samt 1901 sin
Religionsfilosofi. Häri ger han en
analys av det religiösa
medvetandets skilda former, utmynnande i
tesen, att det gemensamma för
dem alla är tron på ”Vaerdiens
Bestaaen”, d. v. s. tron, att
världs-sammanhanget garanterar en
oförstörbarhet, analog med den
fysiska energins, åt vad som giver
livet dess värde. —
Kunskapsteorins och metafysikens grundpro-
Harald Höffding.
blem har H. behandlat i Den
menneskelige Tanke (1910). — H
har utövat stort inflytande såväl
i Danmark som i Sverige och
Norge. Hans större arbeten äro
översatta på samtliga
kulturspråk.
Höfjäril, se Pierididae.
Höft, topografisk-anatomisk
benämning. Höftområdet
begränsas uppåt av höftbenets övre kant
(se Bäcken), som även utgör
den främre gränsen. Bakåt
övergår området i korsbens- och
nedåt i sätesområdet utan skarp
gräns. Skelettstommen utgöres av
höftbenet, därutanför komma
muskler, fettvävnad och hud.
Höftben, se Bäcken.
Höftknota, benutsprång
(muskelfäste) på lårbenet vid
lårbenshalsens bas.
Höftlederna, lederna mellan
höftbenens ledpannor
(höft-pannor, höftskålar) och
lårbenshalsarnas ledknappar (se
Extremiteter sp. 1333).
Höftpannor, se Bäcken och
Höftlederna.
Höftsjuka, en oftast
tuberkulos sjukdom i höftleden och dess
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
