Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hög-Asien ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1181
Hög-Asien—Högervridande ämnen
1182
Bjuv, Skromberga, Gunnarstorp,
Stabbarp, Hyllinge och Nyvång,
äger fabriker i Höganäs, Bjuv,
Skromberga, Hyllinge och
Trollhättan för tillverkning av eldfast
tegel och lera, andra tegelsorter,
klinker, lerrör och lerkärl,
kolelektroder, järnsvamp och
carbo-rundum samt äger elektriska
kraftstationer vid Höganäs,
Bjuv och Ormastorp.
Hög-Asien, jordens största och
högsta högland,, omfattande
bergskedjorna Himalaya,
Trans-Hima-laya, Karakorum och Kunlun.
Höga Visan, på hebr.
”sångernas sång”, d. v. s. den skönaste
sången (näml, av Salomo; jfr
1: 1), en gammaltestamentlig bok,
upptagen i 3:e delen av de
pale-stinensiska judarnas kanon (se
Bibel sp. 1432 f.), innehåller
en samling judiska kärleks- och
bröllopssånger, vilka på grund av
språket kunna dateras till ung.
300—200-t. f. Kr. Salomos namn i
överskriften beror blott på en
slutsats ur sångerna, där det på några
ställen förekommer ss. en äretitel
för den ss. konung firade
brudgummen. överskriftens ord ha
emellertid tydligen varit
avgörande för H:s upptagande i kanon,
där den dock först efter starkt
motstånd fick en plats. Sannolikt
ha dess förespråkare, liksom
senare rabbiner, också tolkat H.
bild-likt, ss. en skildring av Guds
kärlek till Israel (jfr Allegori).
Högben, se Takstol.
Högberg, Olof, f. 1855,
författare. Stor uppmärksamhet
väckte H. med romanen Den stora
vreden (3 bd, 1906), en
kraftfull, fantastisk berättelse i
arkai-serande stil, skildrande
norrländska förhållanden omkr. år
1700, värdefull framför allt på
grund av det folkloristiska
material, som där framlägges.
Högblad, se Blad sp. 32 och
Blomställning sp. 120.
Högbo, socken i Gävleb. 1.,
pastorat i Uppsala stift. 9,975 inv.
Högbom, Arvid Gustaf,
f. 1857, geolog, prof, vid
Stockholms högskola 1895, vid Uppsala
univ. 1896—1922. H:s rika
vetenskapliga produktion berör i
synnerhet urbergets och
kvartärti-dens geologi samt geografi. I ett
stort antal arbeten har han
behandlat Norrlands geologi
(urberget, fjällkedjan,
nivåförändringarna m. m.), dess geograti
(Norrland, naturbeskrivning,
1906; belönad med Letterstedtska
priset) och ”Norrlandsfrågan”.
Av hans senare arbeten märkes
Geologiens utveckling under det
nittonde århundradet (1921).
Högbroforsen, träsliperi och
tjärbränneri i Häggenås skn,
Jämtl. 1. Äg. Högbroforsens
industri a. b., Sthlm, grundat 1918.
Högby. 1. Socken i Kalmar 1.
(Öland), jämte Källa pastorat i
Växjö stift. 1,815 inv. — 2.
Socken i östergötl. 1., jämte Hogstad
pastorat i Linköpings stift. 1,075
inv.
Höger och vänster, i flera
länder förekommande benämning
på resp, konservativa och
radikala politiska partier; uppkom
1789 i franska
nationalförsamlingen, där de radikala togo plats
till vänster om talmansbordet
och de konservativa till höger.
Högerhand-regeln, se
Elektriska maskiner sp. 865.
Högerhänt, se Hand.
Högersystem, se
Koordinatsystem.
Högerud, socken i Värml. 1.,
jämte Stavnäs och Värmskog
pastorat i Karlstads stift. 690 inv.
Högervridande ämnen, se P
o-1 ar i s a t i o n.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
