Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Högström ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1197
Högström—Höijer
1198
Högström, Per, f. 1714, d.
1784, kyrkoherde i Gällivare
församling 1742, i Skellefteå 1749,
framstående forskare rörande
lapparnas liv och befrämjare av
deras andliga odling.
Högsäte (fisl. ha’sæti),
benämning på hedersplatsen i ett
fornnordiskt boningshus (jfr
Hall). I ett sådant fanns ett
H. mitt på vardera långväggen. I
det ena satt husfadern, i det andra
den förnämste gästen. Framför de
bägge H. stodo de fyra
skulpterade högsätesstolparna, vilka
an-sågos som helgedomar och ofta
medfördes, då familjen bytte
hemvist.
Högsäter, socken i Älvsb. L,
jämte Järbo, Rännelanda, Lerdal
och Råggärd pastorat i Karlstads
stift. 1,925 inv.
Högtalare, se T e 1 e f o n i.
Högtryck, tryckförfarande,
vid vilket tryckfärgen avges från
upphöjningar på den yta, mot
vilket papperet ligger i
tryckpressen. Till H. räknas vanligt
boktryck, träsnitt och vissa
fotomekaniska reproduktionsmetoder.
Högtrycksmaskin, se
Ångmaskin.
Högvatten, se Ebb och flod.
Högås, socken i Göteb. 1.,
jämte Skredsvik och Herrestad
pastorat i Göteborgs stift. 455 inv.
Höiestere’tt, se Norge.
Rättsväsen. —
Höiesterettsad-v o k a t kallas i Norge den
sakförare, som är berättigad att
föra talan vid landets samtliga
domstolar. I Danmark kallas
dylik advokat Hö j e s t e r et s
-s a g f ö r e r.
Höijer, Benjamin, f. 1767,
d. 1812, filosof, prof, i Uppsala
1809—12. H. utgick i sin
spekulation från Kant men sökte
till skillnad från honom
utsträcka möjligheten att ur med-
Benjamin. Höijer. Målning i
Västman-land-Dala nation i Uppsala.
vetandet 1. jaget självt härleda
kunskapsinnehållet utöver
matematikens råmärken, så att ej
blott t. ex. de geometriska
figurerna utan ock själva den
materiella verklighet, som
framträder i sådana former, skulle kunna
”konstrueras” genom vårt
medvetandes egen verksamhet. I
samband med denna tankegång,
vars detaljer utformades i
Af-liandling om den philosophiska
constructionen (1799), sökte H.
liksom J. G. Fichte och Schelling
upphäva den Kantska motsatsen
mellan medvetandet och ”tinget
i sig”. Till en viss grad röjer han
ock frändskap med synpunkter,
som senare möta i Hegels
spekulativa logik. I senare skrifter, ss.
De syste’mate (1812), frångick
han emellertid försöket att ur det
rena 1. abstrakta medvetandet
härleda verkligheten med dess
mångfald och fattade i stället
mångfalden som något
ursprungligt inom det absoluta
medvetandets enhet, vilket därmed
framstår som en systematisk helhet.
Därmed blir H. en föregångare till
Boström, av vilkens anhängare
han ock högt värderas. H:s
radi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
