Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hörselorgan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1217
Hörselorgan
1218
benlabyrinten och
hinn-labyrinten. Den senare är
belägen inuti den förra. I detta
sammanhang intresserar endast
den del av labyrinten, som kallas
snäckan (fig. 1, C), under det
att övriga delen, som innehåller
båggångarna (en dylik, Hc, synes
i fig. 1) m. m., är organ för
jämvikten (se Statiska organ).
Snäckan består av en
snäckfor-migt vindlad gång, vilken vrider
sig 2 % varv kring en central
pelare. Spetsen av snäckan är
riktad mot mellanörat, under det att
basen vilar mot’ inre
hörselgången. Axeln är sålunda
tvärställd. I mitten av bensnäckans
gång förlöper en benlist (fig. 1
och 3, Ls), slingrande sig kring
den centrala pelaren. Från denna
list utgå två hinnor, som fästa
sig på sidoväggen. De bilda
jämte sidoväggens mittparti en i
tvärsnitt trekantig, vindlad gång,
hinnsnäckan (fig. 1 och 3,
Sm). Genom listen och
hinnsnäckan delas alltså bensnäckans
kanal i tre delar. Den översta av
dessa kanaler (snäckan tänkes
vila på sin bas) kallas sca’la
vesti’buli (fig. 1 och 3, Ss),
därför att den står i förbindelse med
Fig-, 2. Hörselbenen och trumhinnan hos
människa.
39. — Le x. V. Tr. 20. 11. 24.
Fig. 3. Tvärsnitt genom en
snäckvind-ling hos människa.
förgården, vesWbulum, i vars
ena vägg ovala fönstret med
stigbygelns fotplatta sitter infattat.
Vid snäckans topp övergår scala
vestibuli i scala ty’mpani (fig. 1
och 3, S), som slutar vid det
runda fönstret. Den mellanliggande
hinnsnäckan, du’ctus cochlea’ris
(fig. 1 och 3, Sm), är således en
blint ändande gång. Genom
mem-bra’na bastia’ris (fig. 3, mb) är
den avgränsad från scala
tym-pani. På denna membran vilai’ det
epitel, som mottar ljudvågorna.
Detta består dels av olika slags
stödjeceller, dels av sinnesceller,
hår -1. hörceller. I snäckans
axel äro bl. a. nervceller belägna,
vilka sända utlöpare, som
omspinna hårcellernas bas, och å
andra sidan utlöpare, som gå till
hjärnan, i det att de deltaga i
bildandet av hörselnerven, den
8:e hjärnnerven. På så sätt ledas
de retningar, ljudvågorna
framkalla, från själva sinnesorganet,
Co’r t is k a organet (fig. 3,
Co), på membrana basilaris, till
hjärnan. Nervtrådarna gå genom
inre hörselgången. Snäckgången
är liksom hinnlabyrinten i övrigt
utfylld av en äggvitefattig vätska,
endoly’ mfan, under det att man i
innerörats övriga kanalsystem
mellan ben- och hinnlabyrinterna
finner en annan vätska,
peri-ly’mfan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
