Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ideal ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1235
Idéassociation—Idenor
1236
men, i medeltiden inom
nomina-lismen. I nyare tidens
förkan-tiska filosofi framstår George
Berkeley ss. den mest typiske
målsmannen för denna typ av I.
Berkeleys subjektiva I.
tillspetsar sig i läran, att de sinnliga
tingens verklighet 1. ”vara” är
likbetydande med att de av oss
förnimmas (e’sse est pe’rcipi).
Den insekt, som vi se med blotta
ögat, är ett annat föremål än det,
som vi se, då vi betrakta den
genom ett förstoringsglas, emedan
här två skilda
förnimmelsekomplex föreligga och det ej existerar
några sinnliga ”ting” oberoende
av våra förnimmelser och
föreställningar. Dock antager
Berkeley, att tingföreställningarna i
vår själ ha en motsvarighet i
vissa urbilder i Guds medvetande,
enl. vilka dessa
tingföreställningar skapas hos oss av Gud ss. ett
slags kopior. Verklig existens ha
enl. Berkeley endast Gud och
andra andar, däribland vi själva,
men ej tingen. Bland senare
representanter för en subjektiv I.
framstå Kant och J. G. Fichte
i sin s. k. transcendentala I.
Motsatsen till denna I. är en
kunskapsteoretisk realism.
Försåvitt denna tillika fattar det
objektivt existerande ss. något
materiellt, blir den
kunskapsteoretiska realismen parad med
metafysisk 1. teoretisk
materialism. Termen realism har
emellertid tillika vunnit burskap
inom filosofins historia som
beteckning för en objektiv I. av
Platons och de platonska
skola-stikernas typ. Dess
motsatsbegrepp är då n o m i n a 1 i s m (se
Medeltidsfilosofi 1). —
Praktisk fil. En ståndpunkt,
vilken hävdar de för vårt sedliga
och religiösa liv nödvändiga
idealens verklighet. Som
så
dana nödvändiga ideal betraktade
Kant Gudsbegreppet, viljans
frihet och själens odödlighet. Som
motsatsbegrepp till I. i denna
bemärkelse användes särskilt i
populärt språkbruk termen
materialism. Ur denna
praktiska synpunkt måste t. ex. J. G.
Fichte ss. förnekare av en
personlig Gud räknas som
materialist, medan han ur
kunskapsteoretisk synpunkt är en den mest
utpräglade subjektive idealist. —
Estet. En litterär 1.
konstnärlig riktning, som idealiserar (se
Ideal) verkligheten, medan
realism (se d. o.) betecknar en
riktning, vilken söker återge
verkligheten sådan den är.
—-I d e a 1 i’ s t, anhängare av I.;
person, som osjälviskt strävar
mot ett ideal (se d. o.) ; då detta
sker under bortseende från dess
praktiska genomförbarhet,
liktydigt med opraktisk svärmare.
Idéassociatio’n,
Föreställ-ni ngsassociation, se
Föreställning.
Idee’11, vad som hänför sig till
begreppet idé (se d. o.) vare sig
i betydelse av en översinnlig
verklighet 1. (oftare) i betydelse av
ett tankemotiv, som blir ett
ideal för våra strävanden.
Ideell förening, se
Förening sp. 910 f.
Idefjorden, en vik, som genom
Svinesund står i förbindelse med
Skagerak. I. och Svinesund bilda
gräns mellan Sverige och Norge.
Idegran, se Idgran.
Ide’iska dakty’lerna,
”fingermännen”, i grek. myt. fingerstora
dvärgar, boende på antingen det
frygiska 1. kretensiska berget Ida.
De troddes vara uppfinnare av
musikalisk takt.
I’dem, lat., förk. i d.,
densamme, detsamma.
Idenor, socken i Gävleb. 1.,
jäm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
