- Project Runeberg -  Bonniers konversationslexikon / V. Groschen-Ito /
1255-1256

(1922-1929)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ihre ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1255

Ikonoklast—Hex

1256

Ilex aquifolium.

av hur ett motiv inom konsten,
t. ex. Jesu dop 1. en helgonlegend,
uppfattats och återgivits under
olika tider och av olika
konstnärer. I. har bl. a. fått betydelse
som en konsthistorisk
hjälp-vetenskap, särskilt av vikt för
dateringen av konstverk och
fastställande av sammanhanget
mellan olika konstnärer, skolor
och konstområden.

Ikonokla’st (av grek. eiko’n,
bild, och klan, krossa),
bildstor-mare. Se Bilddyrkan sp.
1488—1489.

Ikonosta’s (av grek. eiko’n,
bild, och sta’sis, ställning), en
hög skärm, vanl. av trä, smyckad
med helgonframställningar, som
i de grekisk-ortodoxa kyrkorna
skiljer det allra heligaste från
församlingsrummet.

Ikosae’der (av grek. ei’kosi,
tjugu, och lie’dra, yta),
sePo-1 y e d e r.

Ikosi’-tetrae’der (av grek,
ei’-kosi te’ttares, tjugufyra, och
lindra, yta), se Kristall.

Ikti’nos, grekisk arkitekt,
verksam under Perikles’ tid. I.
uppförde tillsammans med
Kalli-krates Partenon (se d. o.) i
Aten. Av hans övriga verk äro
Telesterion i Eleüsis (se d. o.) och
Apollontemplet vid Figaleia
kända.

1’ktus (lat., slag), i latinsk
metrik taktslag, som markerar

den metriskt betonade stavelsen;
därav även benämning på den
tonvikt, som lägges på denna stavelse.

1’lang-i’lang 1. y’ 1 an g
-y’ 1 a n g, Cana’nga odora’ta,
indo-malajiskt träd (fam.
Anona’-ceae), av vars blommor
destilleras ilang-ilang - 1. m a k a
s-s a r o 1 j a, använd vid
parfym-och tvåltillverkning.

ridico, se A11 i 1 a.

II dolce stil nuovo [dåTtje
stil noå’vå], ital., ”den ljuva nya
stilen”, benämning på en
reli-giöst-filosofiskt betonad riktning
inom 1200-t :s italienska erotiska
lyrik. Som I:s skapare betraktas
Guido Guinicelli,. andra
representanter för I. äro Guido
Caval-canti och Cino da Pistoja. Se vid.
Italiensk litteratur.

Ile-de-France [il-do-fra’qs],
fordom fransk provins, ung.
motsvarande nuv. dep. Seine,
Seine-et-Oise, Seine-et-Marne, Oise och
Aisne, begränsad av floderna
Seine, Oise, Thève, Beuvron och
Marne. Se kartan till
Frankrike sp. 507.

rieus (av grek. eileo’s,
tarmvred), se Mag- och
tarmsjukdomar.

Hex, växtsläkte (fam.
Aquifo-lia’ceae, ordn. SapindaTes). I.
paraguarie’nsis, ett lågt träd i
Paraguay, s. Brasilien och n.
Argentina, odlas jämte andra
arter av I. för sina kaffeinhaltiga
blad, av vilka erhålles m a’ t e (1.
mate’) 1. paraguay-te. Mate
(eg. spanska namnet på
kalebass) användes ss. te och
förbrukas huvudsaki. på
produktionsorten men exporteras även
till Nbrd-Amerika och Europa.
— I. aquifoTium, järnek 1.
k r i s 11 o r n, buske 1. lågt träd
med taggiga, vintergröna blad
och röda stenfrukter, växer i s.
och v. Europa, går i n. till Kor-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:20:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonkon/5/0640.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free