Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ilmari ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1263
Imidazol—Immanens
1264
mynning, tillhörande Turkiet.
Bergig och föga odlad. 255 kvkm.
9,100 inv., huvudsaki. greker. I
Lausannefreden 1923
tillförsäkrades I. en särskild förvaltning
med skyddsbestämmelser för den
icke-muhammedanska
befolkningen.
Imidazo’1, g 1 y o x a 1 i’ n,
CH = CH
^>NH, heterocykliskt
N =CH J
kolväte, vars derivat ingå i vissa
äggviteämnen, t. ex. histidin (se
d. o.).
Imfdbaser 1. i m i’ n b a s e r,
föreningar mellan imidgruppen,
NH, och alkoholradikaler. Ex.
iminer (se d. o.) och sekundära
aminer.
Imi’der, sekundära amider,
innehållande en tvåbasisk syras
radikal. Ex. succinimid (bärn-
ch2 — CO
stenssyreimid), l ~>NH.
CH, —CO
I. äro svagt sura och giva med
baser salter, varvid vätet i
imidgruppen, NH, ersättes med metall.
Imfner, organiskt kemiska
föreningar, som innehålla
gruppen NH bunden vid en tvåvärd
alkoholgrupp, så att ringbildning
uppstår. Ex.
Även sekundära aminer, t. ex.
(CH3)2NH, benämnas stundom I.
Imita’tgarn, ett löst snott
bomullsgarn, spunnet på samma
sätt som kar dgarn (se S p i n
-ning) och huvudsaki. avsett för
tillverkning av stickade varor. I.
med något lösare snodd, även
benämnt ”vigognegarn”, användes
ss. väft i flaneller och liknande
vävnader.
Imitatio’n (lat. imita’tio),
efterhärmning. — Mus.
Upprepning av ett tema. I. kan vara fri 1.
sträng samt uppträder i
paral
lellrörelse, motrörelse,
förlängning (ökande av noternas
tidsvärde), förkortning (minskande
av noternas tidsvärde). Jfr
Kanon och F u g a. — I m i t a’ t o r
1. i m i t a t ö’ r, efterhärmare. —
I m i t e’ r a, efterhärma.
Imitati’va metoden kallas den
metod vid språkundervisningen,
enl. vilken eleven i första hand
genom textläsning och
talövningar inlär det främmande språkets
regler och idiomatiska uttryck,
särskilt det vårdade talspråkets,
utan läsning av grammatik, som
studeras först vid repetitioner
med redan försigkomna.
Benämningen I. är något missvisande,
då I. ej avser själlöst efterapande
utan på egna iakttagelser nådd
kunskap. Ett program för I. har
utformats, klarast formulerat av
tyske språkforskaren Vietor i
hans skrift Der Sprachunterricht
muss umkehren (1882), torde
dess tillämpning i mycket växla.
I:s förtjänst är att ha betonat
uttalets vikt.
Imite’ra, se Imitation.
Imma, en beläggning av små
vattendroppar, som bildas på
föremål, vilkas temperatur är
lägre än den omgivande luftens
daggpunkt (se Dagg).
Immane’ns (lat. immane’re,
förbliva i), i metafysisk och
teologisk mening beteckning för det
absoluta 1. gudomen ss. en i
världen inneboende princip, för
vilket panteismen, t. ex. hos
Gior-dano Bruno (se d. o.) och
Spi-noza (se d. o.), är en konsekvent
utformning; i kunskapsteoretisk
mening beteckning för en
ståndpunkt, vilken ss. den subjektiva
idealismen (se d. o.) fattar
kunskapsobjektet ss. existerande
endast inom det förnimmande
subjektet. Motsatsbegreppet till I. är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
