Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Imprimatur ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1281
Imprimatur—Inauguration
1282
Från att beteckna en bestämd
historisk företeelse ha uttrycken
I., impressionist och
impressionistisk övergått till
att även användas om ett
konstnärligt 1. litterärt skildringssätt
i allm., som på liknande sätt i en
snabb, skisserande form återger
ett omedelbart verklighetsintryck.
Imprima’tur, lat., det må
tryckas; givet tillstånd att trycka en
skrift.
Improdukti’v (fr. improductif,
ofruktbar), som ej frambringar
något.
Impro’mptu (lat. in pro’mptu,
i beredskap), något som säges 1.
göres utan förberedelse;
betecknar framför allt ett musikstycke
av improvisatorisk karaktär.
Imprope’rier (lat.
imprope’-ria, förebråelser) kallas de i den
katolska kyrkan före
långfredagens mässa sjungna antifonier och
responsorier, som framställa den
lidande Frälsarens förebråelser
till folket (texten byggd på
gammaltestamentliga motiv). Vanl.
utföras de efter ålderdomlig
gregoriansk melodi. I Sixtinska
kapellet i Rom användes sedan 1560
■en flerstämmig sättning av
Pale-strina.
Improvisatio’n (av lat. ex
im-•provi’so, oförutsett), något som
utföres ”på stående fot”;
uttrycket användes framför allt om ett
tal 1. konstverk, särskilt en dikt,
som först i utförandets ögonblick
skapas av konstnären. Verb:
improvisera.
Impuls (av lat. impedlere,
pådriva), stöt, eggelse, drivfjäder.
— Mek. I. 1. rörelsemängd
är för en materiell punkt
produkten av dess massa och hastighet,
för en kropp med utsträckning
produkten av dess massa och dess
tyngdpunkts hastighet. I:s
tillväxt per sekund är till storlek
och riktning lika med resultanten
(se d. o.) av de yttre krafter, som
verka på kroppen. Verka inga
yttre krafter, rör sig därför
tyngdpunkten med konstant
hastighet längs en rät linje
(tröghetslagen) . — Impuls i’v, som
handlar efter ögonblickets
ingivelse.
Impulsstrålning, se
Röntgenstrålar.
In. 1. I latin och romanska
språk sammansättningspartikel
av nekande betydelse
motsvarande svenskt o-; övergår till im
framför p och b och assimileras
med 1, m och r. — 2. Latinsk
pre-position med betydelserna i, på,
till, nyttjad även i sms.
In, kemiskt tecken för en atom
i n d i u m.
In abstra’cto, lat., i och för sig,
i allmänhet; jfr In concreto.
In absu’rdum, lat., till
orimlighet.
Inaccepta’bel (fr.
inaccep-table), oantagbar.
Inadekva’t (fr. inadéquat), ej
fullt motsvarig.
Inadverte’ns (av mlat.
inad-verte’ntia), brist på
överensstämmelse.
1’nakos, se I o.
Inakti’v (fr. inactif),
overksam. — Inaktive’ring,
upphävandet av vissa egenskaper, ss.
enzymatisk och optisk aktivitet,
immunkraft m. m. Jfr Enzym,
Polarisation och I m m u
-nitetslära.
Inalles (ty. in alles), i det
hela, sammanlagt.
Ina’mbu, se
Stubbstjärtar.
In ampli’ssima fo’rma, lat., i
sin mest utpräglade form.
Inani tio’n (av lat. ina’nis,
tom), utmärgling genom svält.
Inauguratio’n (se Augur),
invigning. — Inaugura’1,
in
■41. - Le x. V. Tr. 24. 11. 24.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
