Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - In concreto ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1287
Indantrenfärgämnen—Indelningsverket
1288
Indantre’nfärgämnen,
gemensamt namn på vissa ur
antra-kinon härledda färgämnen, vilka
utmärka sig för stor äkthet.
Viktigast är indantrenblått,
som framställes genom
upphettning av aminoantrakinon med
fast kaliumhydroxid.
Indefini’t (lat. indefini’tus),
obestämd.
In De’i no’mine, se I. D. N.
Indeklina’bel (lat.
indeclina’-bilis), oböjlig, om subst.,
prono-mina, adj. Jfr Deklination.
Indelning, se Division. Log.
Indelningsverket, i vidsträckt
mening, det av Vasaregenterna
utbildade, numera övergivna
system, som ordnade
avlönings-väsendet för statens
befattningshavare genom anvisning å
kronans räntor av fastigheter (jfr
Grundskatt); i inskränkt
mening, sättet för uppehållande
av en stående armé och
bemanning av örlogsflottan genom
militärbefälets avlöning i form
av boställen och anvisning å
räntor samt manskapets
uppsättande medelst rustning och
r o t er i n g, betr.• flottan
sammanfattade under benämningen
båtsmanshåll. — Det s. k.
äldre I. uppstod så småningom
under Gustav I:s och hans
närmaste efterträdares regeringar.
För utökning av det genom
värvning inom landet uppsatta i n
-fanteriet uttogs folk genom
utskrivning. Dessa utskrivna
sökte man sedermera att genom
beviljande av olika förmåner
bibehålla i tjänst under fred, och
det bestämdes slutligen, att de,
som ej hade egna gårdar, skulle
tilldelas sådana av kronohemman.
Utskrivningen skedde efter
mantal (huvudtal) 1. efter gårdatal,
och de utskrivningsskyldiga
samma nslogos till rotar, lämnande
en man. Vid rytteriet utvecklades
vid sidan av frälserusttjänsten
(se Frälse sp. 738 f.) en
skatterusttjänst, i det
var och en, som ville tjänstgöra
ss. ryttare 1. uppställa ryttare
erhöll skattelindring. Även andra
på I. grundade former av
krigstjänst funnos. Befälet avlönades
genom boställen, hemmansräntor
m. m. Detta äldre I. kan anses
fulländat av Gustav II Adolf
(som också slutförde
regements-indelningen) men ersattes med
det av Karl XI efter 1679
organiserade yngre I., som ännu
ej är fullständigt avvecklat.
Genom rustning uppsattes
kavalleriet, utom adelsfanan (se
d. o. och R u s 11 j ä n s t) på
sådant sätt, att vissa därför
lämpade hemman utsågos att, var
för sig, ss. ”rusthållsstam”
(rust-håll) uppsätta och underhålla
häst och karl mot frihet från
ränta och stundom kronotionde
av hemmanet. Där denna frihet
ej var tillräcklig valuta, erhöll
rusthållaren (hemmansägaren)
bidrag genom anordning å
räntan från annan fastighet
(”aug-ment”). Rusthållare hade att
uppställa mönstergill karl
(ryttare) och häst samt
tillhandahålla bl. a. beklädnad, persedlar
och tross (sedermera besörjd
av kronan mot
trosspassevolans-avgift) ävensom till ryttaren
utge avlöning, delvis in natura
(hemkall) och i ett torp. Då
vissa kavalleriregementen
förändrades till infanteri (avsuttet
kavalleri), utgjorde rusthållarna
för befrielsen från att hålla häst
med sadelmundering m. m.
hästvakans avgifter. —
För uppehållande av infanteriet
indelades varandra närbelägna
hemman och lägenheter, som ej
utgjorde rusthåll, att i grupper
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
