Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Indiana - Indianapolis - Indianer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1293
Indianapolis—Indianer
1294
Bloomington och Lafayette.
Huvudstad Indianapolis.
Indianapolis [indianæ’pålis],
huvudstad i Indiana, För. Stat.
Vackert byggd med breda
avenyer och gator samt stora parker.
Högskola. Viktig järnvägsknut;
stor handel med
jordbruksprodukter ; stora slakterier och
konservfabriker m. m. 335,000 inv.
Indianer. Bortsett från
eskimåer utgöra I. den äldsta kända
rasen i Amerika. Deras förfäder
anses numera ha i skilda horder
gått över havet från n.ö. Asien.
Sannolikt torde detta ha skett
efter istiden. Ett öppet spörsmål
är i vad mån spec. indianska
raskaraktärer utvecklat sig på
amerikansk mark. Indianska typer
kunna påvisas ej blott bland
stammarna längs n.ö. Sibiriens
kuster och bland Kamtjatkas
äldre stammar, utan även i Tibet
(sporadiskt även längre
västerut). Utpräglat mongoliska typer
förekomma däremot bland I. i
Amerika eg. blott i n.v.,
antagligen till följd av eskimåisk
uppblandning. Även I:s språk
antagas ha utvecklat sig i Amerika.
I:s förfäder, som vid
invandringen synas ha varit primitiva
fiskare och jägare, utvecklade först på
amerikansk mark jordbruk med
majs-, bomulls- och tobaksodling
etc., samt tillverkning av
keramik. Se Fornamerikansk
kultur. — N o r d - A m e r i
-k as I. Urspr. voro prärierna ett
starkt skiljande område mellan
västerns och österns stammar.
Innan hästen infördes, voro
prärierna ett område utan permanent
befolkning, endast tidvis på året
av kringboende stammar
utnyttjade till jakt på bison. När hästen
kom i bruk, övergingo flera
stammar helt till prärielivet. Antalet
rena I. är numera omkr, 25,000 i
Alaska, 80,000 i Kanada och
200,000 i För. Stat. — De talrika
stammarna kunna indelas i flera
stora språkgrupper. 1.
Atha-basker 1. tinnéstammar
trängde från det inre Alaska
och n.v. Kanada söderut längs
den stora berggördeln i
kontinentens v. del. Flera enklaver
finnas i de v. staterna. De största
stammarna, a p a c h e r och n a
-v a h o, ha trängt längst mot s. —
2. Shoshoner. Flertalet leva som
samlare och jägare i Stora
Bäckenet mellan Cordillererna, bland
dem även p a i u t e, som givit
staten Utah dess namn. Den
sydligaste stammen,
comancher-n a, bor ute på prärien.
Shoshoner-nas språk visar en avlägsen
släktskap med aztekiskan. — 3. A 1
-g o n k i n e r ha trol. från
trakten mellan Hudsonviken och de
stora sjöarna och Winnipegsjön
utbrett sig mot ö. kusten, där de
fordom bott från Nova Scotia till
Nord-Carolina. Mest kända av
dessa östliga stammar äro d e 1 a
-w a r e s. S. om de stora
sjöarna hade en mängd
algonkinstam-mar slagit sig ned, bland dem
illinois, som givit den
lik-nämnda staten dess namn. I v.
nådde algonkinerna Klippiga
bergen. I sitt ursprungliga område
icke jordbrukare, ha de söderut
övergått till denna näringsgren.
■— 4. I r o k e s e r. De egentliga
irokeserna bodde i historisk tid i
nuv. staten New York, medan h u
-ron er na bodde i trakterna omkr.
Erie- och Ontariosjöarna samt i
S: t Lawrencedalen. Till dessa
områden hade de emellertid
invandrat söderifrån. De synas en gång
ha bott i s. Alleghanybergen, där
en rest av cherokeser länge
fanns kvar. De ha sannolikt längs
bergens stora längddal vandrat
norrut. Irokeserna medförde från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
