Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Indien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1305
Indien
1306
och tala persiska 1. hindustani)
samt européer (portugiser,
fransmän och framför allt
engelsmän) m. fl. Även biandfolk med
europeiskt blod finnas, s. k. e u
-r a s i e r (se d. o.). — Näringar. I.
är ett utpräglat jordbruksland.
Endast 10 % av befolkningen är
bosatt i städerna, medan mer än
% leva av jordbruket. Skörden
beror helt och hållet av
monsunregnen; utebli dessa, blir följden
hungersnöd. Tack vare
förbättrade kommunikationer och
bevatt-ningsanordningar kräver dock ett
missväxtår numera ej så många
offer som förr. Genom konstgjord
bevattning från de vattenrika
floderna ha i de n. provinserna,
främst Punjab, stora arealer, där
regn sällan och otillräckligt
faller, kunnat uppodlas. Inom
industrin är textilindustrin den mest
betydande. Bomullsindustrin är
koncentrerad i presidentskapet
Bombay, juteindustrin i Calcutta.
— Kommunikationer. Av
järnvägarna (se tab.) voro 1923
43,500 km. statsbanor inom britt,
provinserna, 7,250 km. statsbanor
inom infödingsstaterna. Floderna
ha ringa betydelse som
samfärds-medel, däremot går rätt stor
trafik på de större
bevattningskanalerna. Antalet postkontor i I. var
1923 c:a 20,000, telegrafstationer
c:a 10,700, trådlösa stationer 20
och telefonstationer c:a 240 med
c:a 40,000 abonnenter. —
Myntenheten. är rupee (rupie) — 16
annas. — Författning och
förvaltning. Direkt under brittisk
förvaltning stå 9 större och 6 mindre
provinser. Inom dem ligga nära
700 infödingsstater, styrda av
infödda furstar men utåt beroende
av den brittiska regeringen il. (se
tabell sp. 1303—1304). — Den
högste styresmannen över I. är enl.
lag av 1919 statssekreteraren för
I. i London, som tillhör britt,
regeringen och jämte sitt departement,
India Office, har vid sin sida ett
förvaltningsråd.
Statssekreteraren ger sina direktiv åt
centralregeringen i I., med säte i Delhi. I
dess spets står en engelsk
generalguvernör 1. vicekonung, söm vid
sin sida har dels ett råd,
executi-ve council, dels en legislatur på
två kamrar: statsrådet, council
of state, med 60 medlemmar, och
lagstiftande församlingen,
legis-lative assembly, med 144
medlemmar. Vicekonungen kan i vissa fall
åsidosätta legislaturens beslut.
Under centralregeringen sortera
provinsstyrelserna. I de 9 större
provinserna, som styras av
guvernörer med exekutivråd vid
sin sida, har man genom 1919 års
reform sökt skapa början till en
självstyrelse genom inrättande
av provinslegislaturer, av vilkas
medlemmar ej mer än y8 få vara
engelsmän. De valda
medlemmarna av central- och
provinslegislaturer na väljas genom manlig
rösträtt, i regel begränsad av en för
olika fall växlande census och av
andra bestämmelser. Denna
provinsstyrelse har karaktäriserats
ss. d y a r k i (av grek, dy’o, två,
och arke’, välde), vilket innebär,
att myndigheten delats mellan
guvernören (governor in council)
och exekutivrådet å ena sidan
och guvernören och hans ur
pro-vinslegislaturerna tagna och med
dessas förtroende fungerande
ministrar å den andra. Till den
senare gruppens myndighet höra
en rad ärenden, som uttryckligen
dit överförts (transferred
sub-jects), ss. lokalförvaltning,
sani-tetsfrågor, allmänna arbeten och
vissa näringar, till den förras
däremot sådana, som särskilt
förbehållits densamma (reserved
sub-jects), ss. jurisdiktion, polisväsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
