Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Indien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1319
Indien
1320
Indien. Sjivadammen med pagoden, Tjillambaram (Madras). 15—1600-t.
kans bränning vid mannens
begravning) avskaffades och då
bildade indier bereddes större del i
förvaltningen. Hans efterträdare,
Auckland (1836—42),
Ellen-borough (1842—44),
Har-d i n g e (1844—48) och
Dal-h o u s i e (1848—56), äro mest
kända för de krig de förde mot de
självständiga grannfolken. En
brittisk intervention i
tronstriderna i Afghanistan (1831—41) ledde
till ett katastrofalt nederlag vid
Kabul och till den avsatte
tron-krävaren Dost Muhammeds seger.
Engelsmännens prestige
återställdes snart genom de bägge krigen
mot sikherna (1845 och
1848—-49), som medförde Punjabs
erövring, och krigen mot Sind och
Oudh, vilka annekterades 1843,
resp. 1856, samt erövringen av
Nedre Burma 1852. Dalhousies
inrikespolitik gick ut på att
omdana I:s materiella kultur i
västerländsk anda; han införde
järn
vägar, post, telegraf, förbättrade
kanalväsendet och ställde flera
vasallstater under kompaniets
direkta styre. Då detta reformarbete
emellertid ofta stötte de inföddas
religiösa känslor, frammanades en
jäsning, som under Cannings
styrelse (1856—62) fick sitt
utlopp i sepoysupproret 1857.
Under ledning av en missnöjd furste,
Nana Sahib, igångsatte sepoys en
mordkampanj mot engelsmännen
och sökte återupprätta ett indiskt
välde genom att utropa den gamle
mogulhärskaren i Delhi,
Muhammed B a h a d u r s j a h, till
härskare över hela I. Visserligen
vann upproret ej allmän
anslutning, i det att flera furstar
förblevo lojala, men först efter stora
ansträngningar lyckades
engelsmännen få bukt med upproret
1859 (se C 1 y d e). Närmaste
följden blev, att styrelsen över I. 1858
övergick från Ostindiska
kompaniet till brittiska kronan, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
