Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Indisk litteratur - Indisk mytologi - Indiskret - Indiskt gult - Indisponerad - Indium - Individ
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1341
Indisk mytologi—Individ
1342
särskilt utbildat läran om själen
som det enda reella varat och
yttervärlden som endast en illusion,
vidare det dualistiska och
ate-istiska s. k. sankhjasystemet samt
slutligen joga, som genom
asketiska övningar vill vinna
återlös-ningen. Av övrig facklitteratur
torde böra nämnas den
matematiska, astronomiska och
medicinska. Däremot hava inderna aldrig
ägt någon verklig
historieskrivning. Även i verk, som göra
anspråk på att vara historiska,
tager fantasin alltför lätt
överhanden. — Den buddhistiska
och jainistiska
litteraturen. Till I. höra
slutligen de på medelindiska dialekter
avfattade buddhistiska och
jainistiska verken. Hela den
omfångsrika litteratur, som bildar
den buddhistiska kanon (se vid.
Tripitaka), är skriven på
pali, på vilket språk även ett stort
antal huvudsaki. teologiska verk
finnas. En nordl. prakritdialekt,
den s. k. gathadialekten, jämte
sanskritpartier återfinnes i
tvenne Buddhabiografier avfattade,
nämligen Lalitavi’stara
(skildringen av Buddhas behag) och
Mahava’stu (”den stora
berättelsen”). Denna senare innehåller ett
rikt sagomaterial i de s. k.
dja’ta-kas, berättelser ur Buddhas
föregående existenser, vilka
berättelser för övrigt även återfinnas i
palikanon. Betr, jainismens
religiösa litteratur se J a i n i s t e r.
Indisk mytologi innefattar
ett utomordentligt brokigt
material från vitt skilda tider. Om
den äldsta indiska gudavärlden
se V e d a. Hinduismens (se d. o.)
mytologi är stundom (i de
brah-manska kretsarna) av ett lärt
och abstrakt kynne men
övervägande kännetecknad av en böjelse
för det fantastiska och måttlösa 1.
av en tendens att låta myterna
övergå i legendartade berättelser
om gudarnas äventyr på jorden.
Egenartad är läran om Visjnus
avatara-er (se d. o.), med hjälp
av vilken denne gud identifierats
med en rad av andra gudar och
hjältar (se vid. V i s j n u).
Indiskre’t (fr. indiscret),
ogrannlaga, taktlös. — I n
-diskreti o’n, ogrannlagenhet,
taktlöshet.
Indiskt gult, p i u’ r i,
Pur-re’a ara’bica, färgämne,
härstammande från djurriket.
Framstäl-les i Bengalen ur urinen från kor,
som fodrats med mangoblad. I.
utgör magnesiumsaltet av
euxantin-syran C18HieOnMg. I. användes ss.
akvarell- och oljefärg inom
konstmålning.
Indispone’rad (av lat. nekande
in och dispo’nere, ordna), för
tillfället ej upplagd för att utföra en
viss uppgift. Subst. I n d i s p o ■
s i t i o’ n.
I’ndium, sällsynt metalliskt
grundämne, upptäckt av Reich
och Richter 1863 på
spektralana-lytisk väg. Atomtecken In,
atomvikt 114,8. I. är en silvervit,
mjuk metall, som i sina kemiska
egenskaper visar stor likhet med
aluminium och gallium. I. bildar
huvudsakligast 3-värda
föreningar. Smältpunkt 155°, spec. v. 7,12,
svårlöslig i saltsyra och
svavelsyra, lättlöslig i salpetersyra.
Förbrinner i luft med blå låga till gul
oxid In2O3.
Indivfd (lat. indivi’duus,
odelbar). Fil. Hos Cicero användes I.
ss. bestämning till ordet co’rpus,
kropp, för att beteckna en fysisk
atom, senare hos Boethius (se d.
o.) ss. uttryck även för en
mänsklig personlighet ss. en odelbar
enhet. I analogi härmed betecknas
även de enskilda djuren och
växterna ss. individer. Sådana I. ut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
