Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inkongruens ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1393
Inkongruens—Inkunabler
1394
sul: för annan inkomst än den,
han härifrån åtnjutit; c)
främmande makts härvarande
beskickning och konsulat tillhörande
person jämte betjäning: för i
huvudsak den inkomst han åtnjutit
av sin tjänst hos den främmande
makten; d) lappallmogen: för
inkomst av renskötsel; e) staten,
kommuner, vetenskapliga
samfund, fromma stiftelser, vissa
sparbanker m. fl. verk och
inrättningar. Skyldig att erlägga skatt
för förmögenhet är: a) svensk
medborgare, som
författningsenligt är 1. bör vara i riket
mantalsskriven; samt b) föreningar
och samfund, vilkas medlemmar
icke på grund av medlemskapet
äga del i föreningens 1.
samfundets förmögenhet m. fl., dock
endast försåvitt de äro skyldiga att
erlägga skatt för inkomst: för all
den förmögenhet de äga, vare sig
här 1. utom riket; c) svensk
medborgare, som icke är 1. bör vara
i riket mantalsskriven, samt
utlänningar och utländska bolag:
för förmögenhet, som är här i
riket nedlagd. Frikallad att
erlägga skatt för förmögenhet är:
medlem av svenska
konungahuset ; olönad svensk konsul: för
annan förmögenhet än som är här
i riket nedlagd.
Inkongrue’ns (av lat. nekande
in och congrue’ntia,
överensstämmelse), brist på
överensstämmelse. — Språkv. Jfr Ko n g r u e n s.
Inkonsekve’ns (lat.
inconse-que’ntia), brist på följdriktighet.
— Adj. inkonsekve’nt.
Inkonsta’nt (lat. inco’nstans),
obeständig. — I. element,
galvaniskt element, vars
elektro-motoriska kraft förändras på
grund av polarisation.
InkonstitutioneTl, stridande
mot statsförfattningen.
Inkontine’ns (av lat. inconti-
ne’ntia), oförmåga att i lämplig
tid kvarhålla
utsöndringsproduk-ter, vanl. urin 1. avföring i de
därför avsedda organen, urinblåsa och
ändtarm. I. beror vanl. på
slapphet 1. förlamning i
slutmuskulaturen till resp, organ, orsakad
av lokal sjukdom 1. sjukliga
processer i centrala nervsystemet.
Inkorporatio’n 1. i n k o r p o
-r e’ r i n g (av lat. co’rpus, kropp)
kallas ett områdes införlivande
med en stat ss. en integrerande del
av densamma, vanl. med framtida
gemenskap i statsförfattning,
förvaltning och representation. I.
förekommer framför allt inom en
stat, i det att ett område t. ex.
en landskommun införlivas med
ett annat område, t. ex. en stad,
i kyrkligt, administrativt 1.
judi-ciellt hänseende.
Inkorre’kt (lat. incorre’ctus),
oriktig, felaktig.
Inkorru’pt (lat. incorru’ptus),
ofördärvad. Jfr K o r r u m p e r a.
Inkrustatio’n, i n k r u s t
e’-r i n g (av lat. in, i, och cru’sta,
skal), eg. beläggning av en yta,
användes numera i huvudsaki.
samma betydelse som inlagt
arbete (se d. o.). — I n k r u s
-terad kallas en cellvägg, i
vilken mineralämnen, ss. kalk 1.
kiselsyra, äro inlagrade. — I n
-krustering av ett fossil
består i utfällning av ett
minera-liskt hölje om detsamma.
Inkubatio’n (av lat. incuba’re,
vila på, ruva). 1. Ss.
religions-historisk term betecknar I. en
metod att ernå orakel, hjälp mot
sjukdomar o. d., bestående i vila
(sömn) på heligt ställe. Dylik I.
var vanlig bl. a. i forntidens
grekiska och romerska religioner. —
2. Inkub a t i on s s t a d i u m,
inkubationstid, se
Infektionssjukdomar.
Inkuna’bler (av lat. incuna’-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
