Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inlag ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1397
Inlag—Inlandsbanan
1398
önskan, organiserade Gregorius
IX 1232 en särskild, direkt under
påven lydande och väsentl. åt
dominikanerna överlämnad I.,
Sa’nctum offi’cium (det heliga
ämbetet), vars domstolar skulle
systematiskt uppspåra och
rannsaka kättare, alkemister, spåmän,
häxor etc. Processerna voro
hemliga och de anklagade så gott som
rättslösa. Genom Innocentius IV
infördes 1252 tortyren ss.
rann-sakningsmedel. Bestraffningen
överlämnades alltjämt åt den
världsliga makten, ty ”kyrkan
törstade icke efter att utgjuta
blod”. Det för kätteri krävda
straffet var sedan Gregorius IX :s
tid i allm. döden på bålet. Eljest
användes också i stor
utsträckning grymma fängelsestraff och
i regel egendomsindragning.
Den sålunda organiserade I.
arbetade i de flesta katolska
länder med början i Frankrike och n.
Italien. I Tyskland riktade den
sig under 1300-t. mot begarderna
(se Be gin er sp. 1219), under
1400-t. mot ”häxorna”. Särskilt
beryktad blev den spanska I.,
som under 1200-t. vände sig mot
valdenser och katarer och under
1300-t. mot judarna för att
slutligen efter det spanska rikets
upprättande nyordnas under högsta
ledning av en storinkvisitor (jfr
Autodafé; Torquemada).
Endast i Norden vann I. aldrig
insteg. Motreformationen
medförde en ny blomstring även för
den utomspanska I. En gemensam
högsta ledning skapades 1542 i
en särskild kardinalkongregation.
Bland dåtida offer för den
italienska I. märkes Giordano Bruno (se
d. o. sp. 663; jfr även G a 1 i 1 e i).
Utom i Spanien (mot moriskerna)
rasade I. särskilt svårt i
Nederländerna under Alba; däremot
återupplivades den nu icke i
Frankrike och Tyskland. Under
upplysningstiden gick dess makt
tillbaka även i de romanska
länderna. Längst höll den sig i
Kyrkostaten (till 1870).
Kongre-gationen för dess verksamhet
består dock alltjämt (1908
nyorga-niserad) med oförändrade
grundsatser.
Inlag 1. d e p o’ s i t u m, avtal
om förvaring av lösöre.
Mottagaren skall vårda detsamma ss. sitt
eget och när helst sakens ägare så
fordrar återställa till denne.
Sålunda anförtrott gods,
inlags-f ä, får icke av mottagaren
brukas, såframt icke ägaren särskilt
medgivit detta.
Inlaga. L Skrift, som ingives 1.
insändes till offentlig myndighet.
Särskilt användes I. om skrifter,
genom vilka part i rättegång
utvecklar sin talan, ss. libell
(vade-inlaga), exception, besvärsinlaga,
förklaring, deduktion, duplik,
replik, revisionsinlaga,
påminnelser. — 2. Det som inrymmes
mellan pärmarna i en bok. — 3. Se
Tobak.
Inlagt arbete, benämning på
en dekorationsteknik, vid vilken
ett mönster inlägges i en
bottenyta av annan färg 1. annat
material. I. förekommer såväl i
arkitekturen (inläggningar i
olikfärgad marmor och andra stenarter,
särskilt vanliga under italiensk
medeltid och renässans) som i
olika slag av konsthantverk,
särskilt möbelkonst (jfr I n t a r
-sia) och metallkonst (jfr T a u
-schering).
Inland, inre del av en kontinent
i motsats till kustlandet.
Inland, träsliperi, papp- och
kartongfabrik i Hjärtums skn,
Göteb. 1. Äg. Inlands nya
pappfabriks a. b., grundat 1913.
Inlandsbanan, den i statens
järnvägar ingående linjen från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
