Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Insterburg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1427
Institut—Institut de France
1428
Institut de irance. Paris.
Institu’t, detsamma som
institution; rättsordning.
Institut de droit International
[ägstity’ do droa’ äijternasiånaTl],
Institutet för
internationell rätt, se Folkrätt
sp. 280. I. erhöll 1904 Nobels
fredspris.
Institut de France [ägstity’ do
fra’gs], Franska
institutet. En sedan 1795 existerande
officiell organisation för de
franska akademierna, sedan 1832
omfattande 5 korporationer. — 1.
Académie frangaise
[akademi’ fragsä’å] (Franska akademin),
stiftad av Richelieu 1634 på
grundval av en kring V. Conrart
samlad krets av litterärt
intresserade personer. Den består av 40
ledamöter, vilka i regeln väljas
bland författare och språkmän,
men även framstående
statsper-sonligheter kunna vinna inträde,
och medlemskap i akademin är en
högt skattad utmärkelse.
Akademins uppgift var från början att
vaka över det franska språkets
renhet, men den fick tidigt ett allt
vidsträcktare inflytande och blev
snart högsta instans i litterära
frågor. Som sådan spelade den
under fransk-klassicismens dagar en
viktig roll men har sedan förlorat
i betydelse; den hai’ alltid med
stor skärpa hävdat en
konservativ ståndpunkt gentemot nya
litterära strömningar, och åtskilliga
av Frankrikes mest betydande
författare (t. ex. Molière, Rousseau,
Zola) ha aldrig vunnit inträde.
Akademin utger bl. a. lexikon och
ordbok samt har till sitt
förfogande flera pris, vilka årligen utdelas
som belöning främst för litterära
verk. Den är förebilden för de
svenska och spanska
akademierna. — 2. Académie des
inscriptions et b e 11 e s
-1 e t t r e s [desäg skr ipsiå’g e
bälä’ttr] (motsvarande svenska
Vitterhets-, historie- och
antikvitetsakademin), stiftad av
Colbert 1663, ägnad filologi och
historia, har 40 arbetande, 10
”fria”, 12 utländska och 70
korresponderande ledamöter. — 3.
Académie des Sciences
[de sia’gs]
Vetenskapsakademin), stiftad 1666, likaledes av
Colbert, sysslar med matematik
och naturvetenskaper; 74
arbetande, 10 fria, 6 ”icke resi der
ande”, 12 utländska och 106
korresponderande ledamöter. — 4.
Académie des b e a u
x-arts [de båsa’r]
(Konstakademin), uppkommen genom
sammanslagning av Académie
de sculpture et de
pein-ture [do skylty’r e do pägty’r],
upprättad 1648 av bl. a. Lebrun,
som blev dess förste direktör,
privilegierad 1665 av Mazarin, samt
Académie d’architecture
[darsjitekty’r], tillkommen på
Colberts tillskyndan 1671, vilka
bägge spelat en utomordentligt
stor roll i den franska konstens
historia, särskilt under 1600- och
1700-t., och blevo förebilder för
liknande akademier i andra
länder; den förras utställningar
gåvo upphovet till Salongen (se
d. o.). Akademin består av 41
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
