Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Intelligibel ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1443
Intercellulär—Interf erens
1444
mellan ”cellerna”. Enl. modernare
uppfattning är detta namn
oegentligt, då dessa substanser
torde ligga inom
cellprotoplas-mat. Till I. räknas dels en del
ämnen av trådig natur, kollage’n
och elasti’n, dels också
inbädd-ningsmassan kring kollagenet,
resp, elastinet, som i brosk
utgö-res av kondri’n och i ben av
kalk-salter.
Intercellulä’r (av lat. i’nter,
mellan, och cedlula, cell), se
In t r a c e 1 lu 1 är.
Interdi’kt (av lat. interdi’cere,
förbjuda), ett ur bannlysningen
(se Bann) utvecklat kyrkligt
straff, innebärande förbud mot
bevistande av gudstjänst
(personligt I.) 1. överhuvudtaget firande
av sådan (lokalt I.). Den
sistnämnda formen tillgreps ofta,
särskilt under medeltiden, av
påvarna ss. kampmedel mot
ohörsamma städer och länder. Så
småningom infördes dock vissa
lindringar, och nu är denna form helt
försvunnen, medan det personliga
I. delvis ännu användes ss.
bestraffning.
Interfere’ns (lat. i’nter,
mellan, och fe’rre, bära, föra). Fys.
Samverkan av skilda vågrörelser.
Då två 1. flera vågrörelser
samtidigt påverka samma partikel i
ett i rörelse försatt medium, blir
partikelns förskjutning ur
jämviktsläget lika med summan av de
förskjutningar, som de enskilda
vågrörelserna var för sig skulle
ha framkallat. Två åt samma
håll gående vågrörelser förstärka
därför varandra, om vågbergen
(1. förtätningarna) och
vågdalarna (1. förtunningarna)
sammanfalla med varandra, om m. a. o.
vågrörelserna i en viss punkt ha
samma fas, men försvaga 1.
upphäva varandra, om vågbergen
sammanfalla med vågdalarna,
d. v. s. om de ha motsatt fas. Två
lika vågrörelser, som gå åt
motsatt håll, bilda en stående
vågrörelse (se
Svängningsrö-relse). — I. mellan ljusstrålar
bevisar, att ljuset är en
vågrörelse. Färgskiftningar i tunna
hinnor, ss. såpbubblor 1. oljeskikt på
vatten, diffraktionsfenomen och
irisering av finstrimmiga ytor ss.
pärlemor bero på ljusets I. Om
en ljusstråle S träffar en tunn
hinna i det närmaste vinkelrätt,
uppdelas den genom reflexion vid
ytorna a och b i strålarna
1—7 o. s. v. Den reflekterade
strålen 1 undergår vid f en
fasomkastning (liksom alltid,
då en ljusstråle, som kommer
från ett optiskt tunnare medium,
reflekteras vid ett optiskt
tätare), så att den i stället för att
utgå som vågdal bildar ett
vågberg 1. vice versa. Om hinnans
tjocklek är ett udda antal %
våglängder, så att strålen 2 har
ett udda antal % våglängders
längre väg än strålen 1,
sammanfalla dessa strålars vågberg (1.
-dalar) med varandra, medan
vågbergen sammanfalla med dalarna
i de genom hinnan gående
strålarna 6 och 7, som därför
utsläcka varandra. I påfallande
ljus synes hinnan alltså ljus, i
genomfallande mörk. Är hinnans
tjocklek ett jämnt antal %
våglängder, blir förhållandet
motsatt. Är hinnans tjocklek ojämn,
framträda, om den betraktas i
påfallande, enfärgat ljus, ljusa
och mörka band, de förra där
hinnans tjocklek är ett udda,
de senare där den är ett
jämnt antal % våglängder.
Belyses hinnan av ljus, som t. ex.
innehåller. röda (långvågiga)
och violetta (kortvågiga) strålar,
uppstå olikfärgade band, av
vilka de violetta ligga närmare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
