Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Interiör ... - Intern - International
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1449
Interiör—International
1450
Interiö’r (fr. intérieur), inre,
det inre av något, spec. av ett hus.
Interjektio’ner (av lat. inter,
mellan, och ja’cere, kasta),
oböjliga isolerade ord, i sig själva
fullständiga, utan egentlig
förbindelse med satsen i övrigt. I.
uttrycka oftast en sinnesstämning
hos den talande och växla till
form alltefter ändamålet, t. ex.
Ah! Hå! m. fl.
Interkalatio’n (av lat.
inter-cala’re, inskjuta), se
Tideräkning.
Interkalä’r tillväxt (av lat.
intercala’re, inskjuta), se
Växternas tillväxt.
Interkosta’1 (av lat. i’nter,
mellan, och co’sta, revben).
Skeppsb. Se Kölsvin. — Med.
Belägen mellan revbenen. — I n
-t er kos t a’ 1 n e u r a 1 gi’,
nervsmärta i utbredningsområdet för
inter kostalnerverna
(bröstkorgs-och främre bukväggen). I.
uppträder med smärtanfall och
orsakas av sjukliga förändringar i
nämnda nerver L deras
omgivning. Stundom åtföljes I. av
bält-ros. Behandling se Reumatism.
1’nterlaken (av lat. i’nter
la’-cus, mellan sjöarna), stad i
kantonen Bern, Schweiz, mellan
Thunsjön och Brienzsjön. Mycket
besökt turistort. 3,000 inv.
Interlokuto’riedom 1.
inter-lokuto’rieutslag, förberedande beslut i rättegång (t. ex. ang.
domstols behörighet, jäv o. d.).
Interlokutö’r (fr. interlocuteur,
av lat. i’nter, mellan, och lo’qui,
tala), den, med vilken man
samtalar.
Interlu’dium, lat., mellanspel,
särskilt på orgeln mellan en
korals olika verser.
Intermediä’r (av fr.
intermé-diaire), mellanliggande.
Intermezzo [sv. uttal [–mä’tt-så],-] {+-mä’tt-
så],+} ital., mellankommande
(till
fällig) händelse. — Mus.
Mellanspel, mellanaktsmusik. I. hade i
äldre tid ofta formen av små
sångspel, vilka inskötos mellan
ett dramas olika akter. Senare
inlades I. även i den seriösa
operan, där de småningom genom sin
skämtsamma läggning bildade en
verksam kontrast till
huvudstyckets handling.
Intermitte’nt (av lat.
inter-mi’ttere, avbryta), uppträdande
med avbrott. Motsats: p e r m
a-n e’ n t. — I. feber, detsamma som
intermitterande feber (se Feber).
Inte’rn (av lat. inte’rnus),
inre, invärtes. — Intern a’t,
uppfostringsanstalt, vid vilken
lärjungarna (interner) även bo
och intaga sina måltider. Internat
äro utomlands, särskilt i England
och Frankrike, vilkas högre
statliga undervisning bygger på denna
skolform, mycket vanliga. Det
mest bekanta i Sverige torde
Lundsbergs skola (se d. o.) vara.
F. ö. förekommer
internatsyste-met i Sverige eg. endast vid
anstalter för viss specialutbildning,
t. ex. Fjellstedtska skolan (se d.
o.), militärskolor, blind- och
döv-stumsinstitut m. fl.
International, urspr.
benämning på en 1864 grundad
internationell organisation av
socialistiska partier i olika länder,
sedermera även på dess olika
efterföljare. — Första I. Impulsen till
dess bildande gavs av K. M a r x
och F. E n g e 1 s, då de 1848
utsände Kommunistiska manifestet,
vilket utmynnade i parollen:
”Proletärer i alla land, förenen
eder!” På 1850-t. bildades
Kommunisternas internationella förbund, vilket
emellertid inom kort upplöstes.
1864 förverkligades på allvar
Marx’ och Engels’ paroll, då 28
sept. vid ett möte i S:t Martins
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
