Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Internationella socialistiska byrån ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1463
Internationell rätt—Internering
1464
Carte Internationale du monde au
millionième, världskartverk i
skala 1: 1 mill., under utarbetande i
de flesta kartutgivande stater
efter detaljerade bestämmelser,
utfärdade av internationella
konferenser i London 19U9 och i Paris
1913. Kartbladen (80 X 65 cm.)
omfatta en yta av 4 breddgrader i
höjd (c:a 45 cm.) och 6
langdgra-der i bredd (vid ekvatorn c:a 67
cm.); utgängslinjer för
bladindelningen Greenwichs meridian
och ekvatorn. Projektionen är en
modifierad polykomsk projektion
med raka meridianer. Enl.
senaste rapport (31 mars 1923)
föreligga ett 70-tal blad, därav
två svenska (Gävle, Luleå).
Internationell rätt omfattar
folkrätt (se d. o.J, privat I.
och internationell straffrätt (se
Straffrätt). — Den privata
I. är en sammanfattning av de
rättsregler, vilka bestämma ett
lands ratts- och
myndighetskom-pelens i förhållande till ett annat
lands, då fråga är att bedöma ett
privaträttsligt förhållande. Den
reglerar sålunda t. ex. efter vilket
lands lag och av vilken domstol
ett avtal skall bedömas, som
slutits mellan personer av olika
nationalitet. Från medeltiden ända
intill förra årh. anslöt man sig till
den s. k. statutteorin. Enl.
denna skulle personliga
rättsförhållanden bedömas efter personens
hemorts lag (statu’ta persona’lia)
och rätt till 1. i en sak efter lagen
å den ort, varest saken befann sig
(st a tu’ta rea’lia) — vilken senare
princip ej gällde beträffande lös
sak, då ägarens domicillag
till-lämpades. Rättshandlingar skulle
bedömas enl. rätten å den ort,
varest handlingen företagits (statu’ta
mi’xla). Denna indelning blev
särskilt föremål för kritik från
den berömde Fr. K. Savigny (se
d. o.), som inledde en ny
utveckling på detta område. Han gjorde
gällande, att huvudregeln vore att
finna varje särskild rättsregels
naturliga område och — ss. han
uttryckte sig — finna, var
rättsförhållandet har sitt ”säte”.
Medan varje stat endast i få fall
genom inhemsk lagstiftning sökt
giva sina domstolar föreskrifter,
efter vilka ifrågavarande
rättsförhållanden skola bedömas har
doktrinen inom den privata 1.
kommit att spela en mycket stor
roll och naturligtvis vunnit i
betydelse i samma mån de
vetenskapliga teorierna blivit
erkända pä internationella
konferenser (t. ex. Haagkonferenserna
1893, 1894, 19UU och 1904).
Under dessa ha behandlats
staternas inbördes kompetens i fråga
om äktenskaps ingående,
upplösning och rattsverkan, om
för-mynderskap och kuratel, om arv
och testamente samt om vissa till
civilprocessen hörande ämnen. I
Sverige, som deltagit i de fyra
senaste Haagkonferenserna, har
konventionerna nödvändiggjort
en inre svensk lagstiftning, som
med vissa avvikelser till sitt
innehåll är överensstämmande
med konventionerna. De svenska
lagarna i ämnet ha dessutom en
allmängiltig karaktär, då de i
huvudsakliga delar äro gällande
även i förhållande till
undersåtar, tillhörande främmande stat,
som ej anslutit sig till
konventionerna. — Bland framstående
moderna rättslärda på
ifrågavarande område märkas
argentinaren Calvo, belgaren Rollin,
engelsmännen Phillemore och
Westlake, fransmannen Weiss,
holländarna Asser och Jitta,
italienaren Fiore samt tysken v.
Bar. — Jfr även Utlämning.
Internering (fr. interner, av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
