Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Irrationell - Irrbloss ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1511
Irrbloss—Irritabilitet
1512
intet dylikt tal, vars kvadrat är
= 2. Det finns emellertid
brutna tal, vars kvadrat skiljer sig
från 2, hur litet man behagar.
Genom att i detta och likartade
fall taga dylika ”närmevärden” i
betraktande kan man genom ett
”gränsförfarande” definiera ett
nytt slag matematiska storheter,
för vilka samma räknelagar
kunna fås att gälla som för de hela
och brutna talen. I motsats till
de hela 1. brutna, ”rationella”
talen kallas de nya talen
”irrationella”. En systematisk
framställning av de irrationella talen
gavs, i geometrisk dräkt, redan av
Eukleides; fullt stränga
utvecklingar av ämnet ha lämnats av
matematikerna Weierstrass
och Dedekind. Jfr även
Funktion. — I r r a t i o n a 1 i’ s m,
förnuftsvidrighet.
Irrbloss, ljusfenomen, som ofta
iakttagits särskilt på kärrmark,
kyrkogårdar m. m. I. ser ut som
ett antal ur marken uppstigande,
svagt lysande lågor, men enl.
somliga iakttagare äro de ej ens
så varma, att de kunna antända
torrt gräs. Det är dock möjligt,
att de bestå av någon brännbar
gas, t. ex. sumpgas, som
antändes genom sin halt av någon
självantändlig gas, ss.
fosforväte.
Irredenti’sm, se Italien sp.
1608.
Irregularite’t (se
Irreguljär), oregelbundenhet, brist på
regelmässighet.
Irreguljä’r (av lat. nekande in
och re’gula, rättesnöre),
oregelbunden ; oordentlig. —
Irreguljära trupper, trupper,
som ej äro organiserade och
utrustade i likhet med statens
övriga krigsmakt.
Irreligiosite’t (av lat.
irreli’-gio, gudlöshet), religionslöshet.
— I r r e 1 i g i ö’ s, ogudaktig,
gudlös.
Irrepara’bel (lat.
irrepara’bi-lis), oersättlig, ohjälplig.
Irresponsa’bel (av lat.
nekande in och responsa’re, svara),
oansvarig.
Irreversi’bel (av lat. nekande
in, re, tillbaka, och ve’rtere,
vända), som ej kan vändas. — Fys.
Irreversibelt element,
galvaniskt element (se d. o.), där
den kemiska reaktion, som
inträder, då elementet levererar ström,
ej kan fås att gå tillbaka genom
att man leder en ström i motsatt
riktning genom elementet.
Motsatsen är reversibelt element (se
Ackumulator). —
Irre-versibla processer, se
Termodynamik. — I r r e
-versibla legeringar äro
legeringar av järn och nickel (mindre
än c:a 30 % Ni). Om en dylik,
efter att ha varit smält, långsamt
avkyles, är den först omagnetisk
men blir vid en viss temperatur,
som beror på nickelhalten,
magnetisk. För att åter få legeringen
omagnetisk måste man upphetta
den till en högre temperatur än
den, vid vilken magnetismen
uppträdde. Mellan dessa båda
temperaturer kan samma legering
alltså vara antingen magnetisk 1.
omagnetisk, beroende på dess
föregående värmebehandling.
Utom magnetismen ha även
hårdheten och spec. v. mellan dessa
temperaturer två olika värden.
Legeringar med högre nickelhalt,
hos vilka magnetismen uppträder
och försvinner vid samma
temperatur, kallas re ver s ibl a.
Irrigatio’n (av lat. irriga’re,
bevattna), bevattning. —
Irri-g a’ t o r, apparat för utstrilning
av flytande läkemedel på sår 1.
slemhinnor.
Irritabilite’t (av lat. irrita’re,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
